2019

Meddelade domar 2019

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 18 december 2019

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 11 december 2019

En projektassistent har haft flera tidsbegränsade anställningar vid ett universitet. Tvisten gäller om han varit anställd i allmän visstidsanställning vid universitetet i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod så att hans allmänna visstidsanställning därför övergått till en tillsvidareanställning enligt 5 a § anställningsskyddslagen. Den huvudsakliga tvistefrågan avser hur kvalifikationstiden ”sammanlagt mer än två år” ska beräknas.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En illustratör har enligt huvudsakligen muntliga uppdragsavtal varit uppdragstagare hos ett bolag för att på olika sätt arbeta med illustrationer till ett visst koncept, med början 2005. Illustratören anställdes därefter av bolaget 2014 för att på heltid arbeta med illustrationer till konceptet. Parterna är överens om att illustratören, i sitt arbete som uppdragstagare och arbetstagare hos bolaget, gjort upphovsrättsligt skyddade prestationer som ingår i vissa produkter. Fråga om bolaget har förvärvat rätten att på vissa sätt förfoga över dessa prestationer, inklusive rätt att ändra och vidarelicensiera.

Fråga om behörig domstol. Ett bolag har inkommit till Arbetsdomstolen med en ansökan om att domstolen, med stöd av 56 a § upphovsrättslagen, ska besluta om intrångsundersökning hos tre före detta arbetstagare i deras respektive bostad. Bolaget är bundet av kollektivavtal genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation, men organisationen har förklarat att den inte avser att föra bolagets talan i Arbetsdomstolen såvitt avser frågan om intrångsundersökning. Arbetsdomstolen har funnit att varken Arbetsdomstolen eller Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol och att ansökan, som avser en arbetstvist, ska hänvisas till den tingsrätt som är behörig enligt de allmänna reglerna om laga domstol i 10 kap. rättegångsbalken.

Domen refereras inte

Mellandomsprövning avseende bussbranschavtalets innebörd såvitt avser dels om viss reglering i avtalet innebär hinder mot att förlägga fridag på bortaort och alltid rätt till betalning för minst åtta timmar per hel 24-timmarsperiod eller inte, dels om vad som avses med enmansbetjänad buss, dels begreppet faktiskt arbetad tid i avtalets reglering om ob-ersättning.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 6 november 2019

En avdelningschef på ett bevakningsföretag har tillskansat sig egendom som tillhör arbetsgivaren, låtit arbetsgivaren stå för kostnaden för privata tjänster och utrustning samt brutit mot bolagets interna attestregler. Arbetsdomstolen har funnit att agerandet sammantaget har utgjort laga grund för avskedande.

Tolkning av en bestämmelse i ett företagsanpassat kollektivavtal om vilodag för kabinpersonal som arbetat mer än 24 timmar under två efterföljande tjänstgöringspass.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 23 oktober 2019

I samband med riksavtalsförhandlingar har en arbetstagar- och en arbetsgivarorganisation i ett justerat förhandlingsprotokoll tagit in en överenskommelse om att en viss skrivning ska intas i ett s.k. avtalstryck. Fråga om parternas överenskommelse har utgjort ett kollektivavtal och om arbetsgivarorganisationen i så fall har brutit mot kollektivavtalet genom att offentliggöra ett avtalstryck med en viss utformning.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 2 oktober 2019

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 18 september 2019

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 11 september 2019

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 28 augusti 2019

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 14 augusti 2019

En polis har efter säkerhetsprövning av Polismyndigheten, enligt säkerhetsskyddslagen, inte längre godkänts för säkerhetsklassat arbete och därefter sagts upp av Polismyndigheten. Arbetsdomstolen har funnit att Polismyndighetens säkerhetsbeslut i sig inte utgjort saklig grund för uppsägningen, men att de faktiska omständigheter som till del legat till grund för säkerhetsbeslutet utgjort saklig grund för uppsägningen. De faktiska omständigheterna har utgjorts av bl.a. polisens relation till en kriminellt belastad person och åtgärder polisen vidtagit för honom.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 31 juli 2019

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 24 juli 2019

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 17 juli 2019

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 10 juli 2019

En arbetstagare vid Migrationsverket har avskedats med påstående om att han gjort ett stort antal otillåtna slagningar i Migrationsverkets databas. Fråga om det funnits laga skäl för avskedandet eller i vart fall saklig grund för uppsägning. Även fråga om tillämpning av tvåmånadersregeln.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En arbetstagare, som varit anställd på ett bolag inom byggbranschen, har tillsammans och i samförstånd med ytterligare en person tagit diverse byggnadsmaterial från arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har funnit att agerandet har utgjort laga grund för avskedande. Arbetsdomstolen har också prövat om bolaget har haft en kvittningsgill motfordran mot arbetstagarens anspråk på allmänt skadestånd för brott mot 19 § anställningsskyddslagen och 30 § semesterlagen men funnit att bolaget inte förmått styrka sin påstådda skada.

Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran och därvid om det av 10 § medbestämmandelagen följer en skyldighet att förhandla om att teckna kollektivavtal och därutöver om arbetstagarorganisationen haft medlemmar anställda hos bolaget och om bolaget tagit del av kallelserna till alla förhandlingstillfällena.

En undersköterska på ett äldreboende har använt ett olämpligt språkbruk samt betett sig bryskt och klandervärt vid ett tillfälle när hon skulle hjälpa en brukare. Arbetsdomstolen har ansett att det varken funnits laga skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 5 juni 2019

Arbetsdomstolen meddelade inga domar/refererade beslut onsdagen den 22 maj 2019

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Fråga om disciplinpåföljd enligt lagen om offentlig anställning.

Domen refereras inte

Sju arbetstagare anställda hos bolag i en mediekoncern träffade avtal med sina respektive arbetsgivarbolag om att deras anställningar skulle upphöra mot att arbetstagarna under en period – mellan åtta och 16 månader – skulle få månatliga betalningar motsvarande deras månadslön utan att vara skyldiga att arbeta. Bolagen beviljades därefter företagsrekonstruktion och det beslutades om offentliga ackord. Fråga om arbetstagarnas fordringar omfattades av ackorden eller om de har rätt till full betalning enligt avtalen.

En dom på betalningsskyldighet som inte vunnit laga kraft får verkställas på visst sätt. Ett yrkande om att verkställighet av en sådan dom tillsvidare inte får ske (inhibition) kan inte lagligen bifallas av domstol.

Arbetsdomstolen har ansett att det inte funnits laga skäl för avskedade, men väl saklig grund för uppsägning, av en arbetstagare vid ett HVB-hem som bl.a. inte följt en arbetsledares instruktioner.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 20 mars 2019

Fråga bl.a. om tre målare varit anställda hos ett måleriföretag eller hos ett bemanningsföretag. Arbetsdomstolen har funnit att anställningsavtalen träffats med en behörig företrädare för måleriföretaget och att det inte är visat att företrädaren innan avtalet träffades gjort klart för målarna att någon annan än måleriföretaget skulle vara avtalspart. Målarna ansågs därför ha varit anställda av måleriföretaget.

Två bolag har tecknat kollektivavtal i form av s.k. hängavtal till byggavtalet och därutöver tecknat separata, likalydande, löneöverenskommelser. Tvisten har huvudsakligen rört om löneöverenskommelserna enbart reglerar timlönen för yrkesarbetare eller om det av överenskommelserna även följer vilken timlön som ska betalas till övriga arbetstagarkategorier.

Fråga om det funnits laga grund för avskedande av en generaldirektör. Tvisten har rört om generaldirektören gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemlig uppgift, om hennes agerande, även om handlandet inte utgjort straffbar gärning, varit sådant att skäl för avskedande funnits, om de faktiska omständigheterna får läggas till grund för bedömningen om avskedandet varit lagligen grundat, om staten agerat i strid med tvåmånadersregeln och om staten varit förhindrad att avskeda generaldirektören dels då den redan vidtagit en arbetsrättslig åtgärd, dels eftersom det agerande som lagts henne till last avser ett agerande i hennes tidigare anställning. Arbetsdomstolen har funnit att staten inte förmått styrka att generaldirektören gjort sig skyldig till brott. Domstolen har dock funnit att det finns anledning att kritisera generaldirektörens agerande men gjort bedömningen att omständigheterna varit mycket särpräglade och sammantaget funnit att generaldirektören inte åsidosatt sina åligganden på ett sådant grovt sätt att det motiverat ett avskedande från anställningen som generaldirektör i Regeringskansliet.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 27 februari 2019

Domen refereras inte

Fråga om förutsättningar föreligger för att interimistiskt vid vite förbjuda en verkställande direktör att bedriva en med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet under sin uppsägningstid. Därvid fråga om längden av skälig uppsägningstid för den verkställande direktören, som sagt upp sig själv, och där någon uppsägningstid inte avtalats.

Domen refereras inte

Fråga om en arbetsgivare gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att underlåta att anvisa två målare personalutrymmen i form av vid respektive arbetsplats uppställd personalbod.

Fråga om fem arbetstagare vid beräkning av uppsägningstid har haft rätt att tillgodoräkna sig sin anställningstid hos en tidigare arbetsgivare och därmed rätt till ytterligare uppsägningstid och uppsägningslön. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagarna och en mellanchef träffat en muntlig överenskommelsen om tillgodoräknande av arbetstid, men att den inte är bindande för arbetsgivaren.

Fråga om arbetsgivaren brutit mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen när två hamnarbetare sades upp på grund av arbetsbrist. Därvid frågor om de enligt 3 § samma lag haft rätt att tillgodoräkna sig anställningstid i visstidsanställningar (behovsanställning/s.k. intermittent anställning) hos tidigare arbetsgivare, vars verksamheter övergått till den nuvarande arbetsgivaren.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

SAS har hyrt in flygplan med egen besättning, s.k. wet lease, från flera olika flygbolag utan föregående förhandling med Svensk Pilotförening (SPF). Efter förhandling har SAS betalat visst skadestånd för brott mot förhandlingsskyldighet till SPF. SPF har därefter väckt talan och yrkat skadestånd av SAS för brott mot förhandlingsskyldigheten avseende inhyrningarna från två av flygbolagen. Arbetsdomstolen har funnit att det inte funnits någon förhandlingsskyldighet avseende ett av flygbolagen då den inhyrningen omfattats av ett undantag från förhandlingsskyldigheten i § 21 i pilotavtalet mellan SAS och SPF samt att det som förekommit vid förhandlingen och SAS betalning av skadestånd innebär att SAS har fullgjort sin skadeståndsskyldighet avseende inhyrningen från det andra flygbolaget.

Huvudsakligen fråga om det funnits saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl av en arbetstagare med lång anställningstid. Därvid även fråga om arbetsgivaren uppfyllt sin omplaceringsskyldighet. Enligt arbetsgivarparterna har arbetstagaren vid upprepade tillfällen under en längre period allvarligt brutit mot sina skyldigheter i anställningen genom ett stort antal fall av arbetsvägran och genom att ha uppträtt sarkastiskt och otrevligt mot sina närmaste chefer. Vidare fråga om arbetsgivaren har haft särskilda skäl enligt 34 § 2 st. anställningsskyddslagen för att stänga av arbetstagaren från arbete under viss tid.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 9 januari 2019