Välkommen till Arbetsdomstolen

Den huvudsakliga frågan i målet är om tolv arbetstagare hos Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg (RSG), som innehar olika ledningsbefattningar, har tjänstgjort i utryckningsstyrka och därmed har rätt till särskild avtalspension för räddningstjänsten (SAP-R). Arbetstagarna är eller har varit anställda som insatsledare, regionala insatsledare, vakthavande befäl eller larm- och ledningsbefäl. Arbetsdomstolen har funnit, dels med beaktande av vad utredningen visat om bakgrunden till och syftet med kollektivavtalsbestämmelserna om SAP-R, dels genom tolkning av avtalstextens ordalydelse, att endast brandmän och styrkeledare hos RSG, dvs. inte de i målet aktuella ledningsbefattningarna, ska anses tjänstgöra i utryckningsstyrka enligt kollektivavtalsbestämmelserna om SAP-R.

Domen refereras inte. Anonymiserad dom för nedladdning finns.

En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation om en tillåten stridsåtgärd (sympatiåtgärd) i form av blockad mot all hantering av avfall kopplat till ett bolag, vid elva angivna adresser där bolaget bedriver verksamhet. Parterna har tvistat om stridsåtgärdens omfattning var otydlig och om arbetstagarorganisationen därför brutit mot 45 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har funnit att varslet inte var otydligt när det gäller vilka av arbetsgivarorganisationens medlemsföretag, eller vilka arbetstagare, som omfattades av varslet. Enligt Arbetsdomstolen var varslet inte heller otydligt när det gäller vilka arbetsuppgifter som varslet träffade. Arbetstagarorganisationens varsel var därför inte otydligt med avseende på de varslade stridsåtgärdernas omfattning. Arbetstagarorganisation bröt därmed inte mot 45 § medbestämmandelagen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Tvisten har rört frågan om Polismyndigheten hade laga grund att avskeda, eller åtminstone sakliga skäl att säga upp, en civilanställd handläggare som dömts för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik och i direkt anslutning till brottsligheten gjort uttalanden till ett vittne och poliser bl.a. om att denne var anställd hos Polismyndigheten. Arbetsdomstolen har funnit att det i och för sig finns anledning att se allvarligt på den brottslighet den anställde gjort sig skyldig till. Med hänsyn till att brottsligheten begåtts utanför anställningen och med fog kan betraktas som en engångsföreteelse som hade samband med den anställdes dåvarande alkoholberoende av sjukdomskaraktär, att den anställde direkt medverkade till rehabiliteringsåtgärder samt att det inte kan ställas samma höga krav på oförvitlighet på en civilanställd, utan polisiära befogenheter och utan myndighetsutövande arbetsuppgifter, som på poliser, har Arbetsdomstolen funnit att den anställde inte visat sig uppenbart olämplig att ha anställning hos Polismyndigheten. De uttalanden som den anställde gjorde i anslutning till brottsligheten förändrar inte den bedömningen. Det har därför inte funnits laga grund för avskedande. Arbetsdomstolen har vidare gjort bedömningen att det inte ens fanns sakliga skäl för uppsägning. Arbetsdomstolen har därför ogiltigförklarat avskedandet.