Välkommen till Arbetsdomstolen

Ett bolag ansökte om och beviljades företagsrekonstruktion. Bolaget sade under rekonstruktionsförfarandet upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist. Fråga har uppkommit om arbetstagarens lönefordringar och motsvarande ersättningar under uppsägningstiden ska omfattas av det under rekonstruktionsförfarandet fastställda offentliga ackordet (numera skulduppgörelsen) även efter att företagsrekonstruktionen upphört. Arbetsdomstolen har funnit att ett fastställt offentligt ackord (numera skulduppgörelse) reglerar betalningsskyldigheten för de fordringar som omfattas av ackordet även efter att rekonstruktionsförfarandet har avslutats. Enligt Arbetsdomstolen skulle en annan ordning stå i strid med den insolvensrättsliga systematiken sådan den framgår av lagstiftning, förarbeten och rättspraxis. Arbetsdomstolen har vidare funnit att den omständigheten att anställningsskyddslagen innehåller bestämmelser om uppsägningslön inte kan påverka den insolvensrättsliga ordningen eller det redan fastställda ackordet. Arbetsdomstolen har därför kommit fram till att arbetstagarens lönefordringar som inföll efter att företagsrekonstruktionen upphört omfattades av det offentliga ackordet, under förutsättning att bolaget inte därefter hade påfordrat utförande av arbete eller fullgörande av annan förpliktelse enligt anställningsavtalet. Eftersom arbetstagaren hade varit arbetsbefriad hela den aktuella tiden har Arbetsdomstolen funnit att arbetstagare inte hade rätt till någon ytterligare ersättning från bolaget.

Ett bolag ansökte om och beviljades företagsrekonstruktion. Bolaget sade under rekonstruktionsförfarandet upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist. Fråga har uppkommit om arbetstagarens lönefordringar och motsvarande ersättningar under uppsägningstiden ska omfattas av det under rekonstruktionsförfarandet fastställda offentliga ackordet (numera skulduppgörelsen) även efter att företagsrekonstruktionen upphört. Arbetsdomstolen har funnit att ett fastställt offentligt ackord (numera skulduppgörelse) reglerar betalningsskyldigheten för de fordringar som omfattas av ackordet även efter att rekonstruktionsförfarandet har avslutats. Enligt Arbetsdomstolen skulle en annan ordning stå i strid med den insolvensrättsliga systematiken sådan den framgår av lagstiftning, förarbeten och rättspraxis. Arbetsdomstolen har vidare funnit att den omständigheten att anställningsskyddslagen innehåller bestämmelser om uppsägningslön inte kan påverka den ordningen eller det redan fastställda ackordet. Arbetsdomstolen har därför kommit fram till att arbetstagarens lönefordringar som inföll efter att företagsrekonstruktionen upphört omfattades av det offentliga ackordet, under förutsättning att bolaget inte därefter hade påfordrat utförande av arbete eller fullgörande av annan förpliktelse enligt anställningsavtalet. Eftersom arbetstagaren hade varit arbetsbefriad hela den aktuella tiden har Arbetsdomstolen funnit att arbetstagare inte hade rätt till någon ytterligare ersättning från bolaget.

Domen refereras inte

Fråga om en arbetsgivare, som saknar kollektivavtal, har brutit mot informationsskyldigheten enligt 19 a § medbestämmandelagen genom att inte fortlöpande hålla arbetstagarorganisationen underrättad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken. Även fråga om bolaget och arbetstagarorganisationen har ingått kollektivavtal om informationsskyldighet och om bolaget brutit mot kollektivavtalet. Arbetsdomstolen har ålagt bolaget att betala allmänt skadestånd till arbetstagarorganisationen, eftersom domstolen funnit att bolaget var skyldigt att till arbetstagarorganisationen lämna information om vissa förändringar i bolagets säljorganisation och att bolaget, genom att inte informera om förändringarna så snart det kunnat ske, brutit mot informationsskyldigheten i 19 a § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har däremot ansett att bolaget inte var skyldigt att lämna information till förbundet om att bolaget skulle byta leverantör av rekonditioneringstjänster. Arbetsdomstolen har slutligen funnit att parterna inte ingått kollektivavtal om informationsskyldighet, eftersom det saknats gemensam partsavsikt att ingå ett rättsligt bindande avtal och då det inte heller funnits fog för arbetstagarorganisationen att utgå från att bolaget hade avtalsavsikt.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Är du en skicklig och samhällsintresserad assessor? Vill du få unik insyn i hur den svenska arbetsmarknaden fungerar och fördjupa dina kunskaper i arbetsrätt och processrätt? I så fall kan du vara den vi söker!