Välkommen till Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen är en specialdomstol med uppgift att pröva arbetsrättsliga tvister. Som arbetstvist räknas varje tvist som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Öppettider

Öppettider

Exp.tid 9.00 - 15.00
Telefontid 9.30 - 15.00
Lunchstängt 12.00 - 13.00

Att överklaga

Processen i Arbetsdomstolen

I vissa fall kan talan väckas direkt hos Arbetsdomstolen.
Domstolen är då första och enda domstol.
I de fall talan inte kan väckas direkt i Arbetsdomstolen måste talan väckas vid tingsrätt. Om en part är missnöjd med tingsrättens avgörande kan parten överklaga till Arbetsdomstolen. För prövning hos Arbetsdomstolen krävs då att domstolen meddelar prövningstillstånd.
Arbetsdomstolens avgörande kan inte överklagas.

Meddelade domar

Tingsrätten har avgjort ett mål om ogiltigförklaring av uppsägning genom att tillämpa huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK utan att dessförinnan ge den s.k. Huvudavtalsnämnden tillfälle att yttra sig. Det har ansetts utgöra ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång. Eftersom felet inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i Arbetsdomstolen, har tingsrättens dom undanröjts och målet återförvisats till tingsrätten.

En arbetsgivare, som inte har kollektivavtal, kom överens med ett antal arbetstagare om att deras anställningar skulle upphöra. Arbetsdomstolen har funnit att dessa överenskommelser ska betraktas som uppsägningar i den mening som avses i EU-direktivet om kollektiva uppsägningar. Domstolen har vidare funnit att arbetsgivaren bröt mot förhandlingsskyldigheten enligt 13 § andra stycket medbestämmandelagen genom att inte påkalla förhandling med förbundet i fråga som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. Inom ramen för förhandlingsskyldigheten hade arbetsgivaren skyldighet enligt 15 § andra stycket första punkten medbestämmandelagen att lämna information om skälen till de planerade uppsägningarna. Arbetsgivaren hade inte en separat skyldighet att också informera förbundet om samma sak enligt 19 a § medbestämmandelagen.

Fråga om Kriminalvården haft sakliga skäl att säga upp en arbetstagare som p.g.a. funktionsnedsättning saknar arbetsförmåga för sin anställning som kriminalvårdare samt om arbetstagaren utsatts för diskriminering genom bristande tillgänglighet. Parterna är överens om att arbetstagaren saknar arbetsförmåga i befattningen som kriminalvårdare och att Kriminalvården har fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet. Den huvudsakliga tvistefrågan är om, och i vilken omfattning, arbetstagaren har arbetsförmåga i förhållande till andra anställningar hos Kriminalvården och vilken betydelse hennes nedsatta arbetsförmåga har vid en bedömning av om det är skäligt att kräva att en omplacering görs. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagarens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt till 50 procent även i ett för arbetstagarens behov välanpassat arbete. Arbetsdomstolen har vidare funnit att det i detta fall inte har varit skäligt att kräva att Kriminalvården skulle erbjuda arbetstagaren en heltidsanställning och därefter anpassa den. Arbetsdomstolen har därmed funnit att Kriminalvården har haft sakliga skäl för uppsägningen och att arbetstagaren inte har utsatts för diskriminering.

Fråga om en arbetsgivare, som saknar kollektivavtal, har brutit mot informationsskyldigheten enligt 19 a § medbestämmandelagen genom att inte fortlöpande hålla arbetstagarorganisationen underrättad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken. Även fråga om bolaget genom att inte lämna motsvarande information genom att besvara en frågelista har brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 15 § samma lag. Dessutom fråga om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 16 § samma lag genom att inte justera ett förhandlingsprotokoll. Arbetsdomstolen har funnit att en viss förhandling mellan parterna avsåg en rättstvist och inte en intressetvist, vilket medfört att en del av förbundets talan är preskriberad. Eftersom bolaget lämnat viss information till förbundet, och då förbundet inte gjort gällande att någon särskild händelse hade inträffat eller att bolaget avsåg att fatta något beslut som kunde påverka förbundets medlemmar under den aktuella perioden, har Arbetsdomstolen funnit att bolaget inte brutit mot informationsskyldigheten. Arbetsdomstolen har inte heller ansett att bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten, dels då bolaget inte var skyldigt att vid förhandlingen lämna den efterfrågade informationen, dels då båda parter bidrog till att ett slutjusterat protokoll inte kom till stånd.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Förhandlingar

2026-06-01, kl 9:00

Sedan ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion har tvist uppkommit om tre anställdas uppsägningslöner och andra ersättningar. Parterna tvistar om huruvida de anställdas fordringar omfattas av det offentliga ackordet.

Sedan ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion har tvist uppkommit om tre anställdas uppsägningslöner och andra ersättningar. Parterna tvistar om huruvida de anställdas fordringar omfattas av det offentliga ackordet.
2026-06-09, kl 10:00

En person har varit anställd som verkställande direktör i ett bolag. Anställningen avslutades av bolaget. Parterna tvistar bl.a. om det fanns en överenskommelse mellan dem som gav bolaget rätt att avsluta den verkställande direktörens anställning med omedelbar verkan och om han åsidosatt sina åligganden i förhållande till bolaget och bolaget av det skälet haft rätt att omedelbart häva anställningsavtalet.

En person har varit anställd som verkställande direktör i ett bolag. Anställningen avslutades av bolaget. Parterna tvistar bl.a. om det fanns en överenskommelse mellan dem som gav bolaget rätt att avsluta den verkställande direktörens anställning med omedelbar verkan och om han åsidosatt sina åligganden i förhållande till bolaget och bolaget av det skälet haft rätt att omedelbart häva anställningsavtalet.
2026-06-10, kl 9:00

En person har varit anställd som verkställande direktör i ett bolag. Anställningen avslutades av bolaget. Parterna tvistar bl.a. om det fanns en överenskommelse mellan dem som gav bolaget rätt att avsluta den verkställande direktörens anställning med omedelbar verkan och om han åsidosatt sina åligganden i förhållande till bolaget och bolaget av det skälet haft rätt att omedelbart häva anställningsavtalet.

En person har varit anställd som verkställande direktör i ett bolag. Anställningen avslutades av bolaget. Parterna tvistar bl.a. om det fanns en överenskommelse mellan dem som gav bolaget rätt att avsluta den verkställande direktörens anställning med omedelbar verkan och om han åsidosatt sina åligganden i förhållande till bolaget och bolaget av det skälet haft rätt att omedelbart häva anställningsavtalet.
2026-06-10, kl 9:00

Ett hyresråd har dömts för brott och till följd av brottmålsdomen avskedats från sin fullmaktsanställning. I målet för hyresrådet talan om ogiltigförklaring och skadestånd. Parterna tvistar bl.a. om brottmålsdomens riktighet samt om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och vilken betydelse arbetsmiljön har haft för hyresrådets agerande.

Ett hyresråd har dömts för brott och till följd av brottmålsdomen avskedats från sin fullmaktsanställning. I målet för hyresrådet talan om ogiltigförklaring och skadestånd. Parterna tvistar bl.a. om brottmålsdomens riktighet samt om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och vilken betydelse arbetsmiljön har haft för hyresrådets agerande.

Lediga anställningar

Vill du arbeta med administration och handläggning på en specialdomstol? Vill du vara med och utveckla arbetet på Arbetsdomstolens målkansli? Sök då anställningen som domstolshandläggare!