Meddelade domar

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 24 juli 2024

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 10 juli 2024

Domen refereras inte

Fråga om reservofficerares anställningstid eller tjänstgöringstid ska ligga till grund för tilldelning av utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det föreligger särskilda skäl enligt förordningen (1974:225) om utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” (NOR-förordningen) att för reservofficerare istället för anställningstid lägga tjänstgöringstid till grund för tilldelning av utmärkelsen. Arbetsdomstolen har vidare kommit fram till att reservofficerare är deltidsarbetande enligt lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning och att statens tillämpning av tilldelningen av utmärkelsen inte utgör diskriminering i lagens mening. I målet har den särskilda kvittningsbestämmelsen i arbetstvistlagen angående rättegångskostnader tillämpats.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Kollektivavtalstolkning. I ett kollektivavtal – en bilaga om anställningsskydd till byggavtalet – har tagits in delar som endast är upplysningar om innehållet i anställningsskyddslagens bestämmelser, och delar vilka parterna har träffat särskild överenskommelse om och som därmed utgör kollektivavtalsinnehåll. Arbetsdomstolen har funnit att en bestämmelse om det s.k. tvåundantaget vid turordning inför uppsägning på grund av arbetsbrist, som i huvudsak motsvarar vad som följde av 22 § andra stycket anställningsskyddslagen i dess lydelse före den 30 juni 2022, utgör kollektivavtalsinnehåll.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Fråga om en arbetstagare, som ostridigt har testat positivt för THC-syra och nedbrytningsprodukt av kokain vid drogtest utförda av arbetsgivaren, därigenom har brutit mot arbetsgivarens drogpolicy, och inte stått till förfogande för sitt ordinarie arbete hos arbetsgivaren. Också fråga om arbetsgivaren under dessa förhållanden varit skyldig att omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter, samt om yrkande om skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen har förhandlats enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.

Domen refereras inte

En arbetstagare, som inte har kunnat utföra sina normala arbetsuppgifter på grund av att han fått sitt körkort återkallat har, då det saknats möjlighet till omplacering eller omfördelning av arbetsuppgifter, inte ansetts stå till förfogande för arbete. Under dessa omständigheter har arbetstagaren, som senare blivit sjukskriven, inte rätt till sjuklön varken enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller enligt kollektivavtal.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

För en kärande – en arbetstagare – som inte haft rätt att tvisteförhandla är föregående tvisteförhandling inte en processförutsättning enligt 4 kap.7 § eller 5 kap. 1 § första stycket arbetstvistlagen. Bestämmelsen i 5 kap. 2 § andra stycket arbetstvistlagen om att kostnad för förhandling eller överläggning inte ersätts som rättegångskostnad gäller bara om förhandlingen eller överläggningen varit en processförutsättning enligt nämnda lagrum. Motparten kan därför enligt 18 kap. rättegångsbalken få ersättning för kostnaden för de tvisteförhandlingar som denne enligt medbestämmandelagen varit skyldig att genomföra med kärandens arbetstagarorganisation om kärandens anspråk i målet.

Ett bolag bedrev på entreprenad delar av en regions busslinjetrafik. Efter ett upphandlingsförfarande stod det klart att bolagets entreprenaduppdrag i regionen skulle upphöra vid ett visst datum och att ett annat bolag skulle bedriva all regionens busslinjetrafik på entreprenad från och med dagen därpå. I målet är tvistigt om det i och med övergången av busstrafikuppdraget i regionen från en entreprenör till en annan har skett en sådan övergång av en del av en verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Om det varit fråga om en sådan verksamhetsövergång, är det tvistigt om den nya entreprenören vidtagit någon åtgärd som varit att likställa med avskedande i förhållande till ett antal arbetstagare, som var anställda hos den tidigare entreprenören, och om den nya entreprenören i så fall är skyldig att betala skadestånd till de berörda arbetstagarna. Arbetsdomstolen har funnit att en betydande del av de materiella tillgångar, som varit absolut nödvändiga för att bedriva regionens busslinjetrafik, dvs. bussar, inte övergått från den tidigare till den nya entreprenören. Övergången av busstrafikuppdraget i regionen innebar därmed inte en sådan övergång av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Beslutet refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Kollektivavtalstolkning. En bestämmelse i SAS företagsbilaga till kabinavtalet mellan Svenska Flygbranschen och Unionen om 13 timmar uppehåll för vila på hemmabas har ansetts innebära att uppehållet faktiskt ska vara minst 13 timmar och inte bara att ett uppehåll om minst 13 timmar ska schemaläggas.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 20 mars 2024

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 6 mars 2024

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 28 februari 2024

Domen refereras inte

En arbetstagares anställning på ett s.k. HVB-hem har upphört. Utifrån 2018 års företagshemlighetslag prövar domstolen om viss information, som arbetstagaren påstås ha angripit, utgör företagshemligheter i lagens mening.

En polis har sagts upp från sin anställning på grund av att han, enligt arbetsgivaren, till följd av en stroke fått sin arbetsförmåga nedsatt i så väsentlig mån att han inte längre kunnat utföra arbete av någon betydelse. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen varit sakligt grundad och att arbetsgivaren inte heller genom uppsägningen brutit mot diskrimineringslagen.

Ett lettiskt bolag var bundet av byggavtalet. Svenska Byggnadsarbetareförbundet hade inte några medlemmar som var anställda hos bolaget. Fråga om bolaget ska betala allmänt skadestånd till Svenska Byggnadsarbetareförbundet för brott mot byggavtalets olika ersättningsregler samt byggavtalets övertids- och arbetstidsbestämmelser. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte följa byggavtalets regler om övertidsersättning, helglön och ersättning för arbetstidsförkortning. Domstolen har även funnit att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot byggavtalets regler om övertid och arbetstid, men inte mot byggavtalets regler om timlön, ersättning för obekväm arbetstid och semesterförmåner. Ett allmänt skadestånd om 750 000 kr, mot yrkade 26 100 000 kr, har dömts ut. Med hänsyn till utgången i målet har förbundet förpliktats ersätta bolaget dess rättegångskostnad med tre fjärdedelar.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 3 januari 2024