2012

Meddelade domar 2012

Domen refereras inte

En lokal facklig organisation har anmält till arbetsgivaren, ett byggentreprenadbolag, att en viss byggnadsarbetare utsetts till skyddsombud hos bolaget. Tvisten gäller om bolaget har hindrat byggnadsarbetaren att utföra uppdraget som skyddsombud och kränkt hans föreningsrätt. Vid bedömningen uppkommer frågan om ett uppdrag som skyddsombud hos bolaget omfattar alla bolagets arbetsplatser eller om det från tid till annan är begränsat till varje sådan arbetsplats där skyddsombudet valts av arbetstagarna och ingått i skyddsorganisationen. Även fråga om bolaget har brutit mot kollektivavtalets regler om rätt till biträde när arbetstagaren inte fått ta med sig en facklig företrädare till ett möte med bolaget.

Fråga om tolkning av begreppet ”sjukvårdskostnader” i ett förlikningsavtal. Även fråga om huruvida innehållet i ett utfärdat tjänstgöringsbetyg har stått i strid med mellan parterna gällande kollektivavtal.

Sedan en taxichaufför väckt talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön och semesterersättning, har arbetsgivaren kvittningsvis åberopat motfordran avseende påstått oredovisade kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har bevisbördan vid tvist om betalning, redovisning, av de omtvistade kontantersättningarna har skett. Även fråga om det har avtalats mellan parterna att semesterlön ingick i månadslönen.

Domen refereras inte

Företrädesrätt till återanställning. Frågan om en före detta arbetstagare hade tillräckliga kvalifikationer för anställning som kvalificerad säljare (Client Executive).

En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden av ett s.k. partneravtal som var träffat mellan delägarna. I avtalet finns en bestämmelse om att en partner vars anställning upphör och som därefter bedriver konkurrerande verksamhet på visst sätt blir skadeståndsskyldig för klienter som övergått till den nya verksamheten. Fråga om tvist rörande bestämmelsen är en arbetstvist.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Frågan huruvida en tvist om avskedande på statens område ska prövas enligt arbetstvistlagen måste avgöras genom det sätt som käranden utformar sin talan. Om käranden gör gällande att ett visst beslut eller agerande från arbetsgivarens sida innefattar ett beslut om avskedande ska talan i princip prövas enligt arbetstvistlagen. På samma sätt bör frågan bedömas om det för att kunna avgöra den frågan krävs ett ställningstagande i frågan om det över huvud taget förelegat något anställningsförhållande som arbetstagaren kan ha blivit skiljd från.

Domen refereras inte

En kyrkogårdsarbetare, som haft i uppdrag att köpa ett fordon för arbetsgivarens räkning, har avskedats med anledning av hur han agerat i samband med utförandet av detta uppdrag. Fråga om det har förelegat laga grund för avskedandet.

Domen refereras inte

Fråga om det är tillåtet enligt partihandelsavtalet att förlägga intermittent skiftarbete till helgdagar. Även fråga om bestämmande av allmänt skadestånd för flera kollektivavtalsbrott gentemot samma skadelidande.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Enligt ett kollektivavtal mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation är arbetsgivare skyldiga att vid varje löneutbetalning göra avdrag för kontrollavgifter från samtliga anställdas löner och betala in dessa till förbundet inom en viss tid. Fråga om avdragen för kontrollavgifter på oorganiserade arbetstagares löner kränker arbetstagarnas rättigheter enligt Europakonventionen. Arbetsdomstolen har funnit att dessa avdrag strider mot skyddet för egendom i artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till konventionen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Försvarsmakten har beslutat att alla anställda ska omfattas av en skyldighet att tjänstgöra utomlands. En yrkesofficer som inte accepterat att omreglera sina anställningsvillkor till att omfatta internationell arbetsskyldighet har sagts upp på grund av arbetsbrist. Tvisten gäller frågan om uppsägningen har varit sakligt grundad.

En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala räddningstjänstens deltagande vid olika former av larm inom den s.k. IVPA-verksamheten. Tvist har uppkommit om det enligt kollektivavtal, och utan särskild överenskommelse med de berörda arbetstagarna, ingår i arbetsskyldigheten för kommunens räddningstjänstpersonal att delta vid dessa larm och därvid utföra olika förekommande arbetsuppgifter. Även bland annat fråga om ett tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen har utövats felaktigt på så sätt att det har föranlett skadeståndsskyldighet för arbetstagarorganisationen.

Fråga om en arbetsgivare haft rätt att förlägga intjänad semester till arbetstagares uppsägningstid när uppsägningstiden varit arbetsbefriad.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En person som genomgått elprogrammet på gymnasiet anvisades praktik enligt socialtjänstlagen (2001:453) hos ett bolag där han tidigare varit visstidsanställd och sedermera kom att få en tillsvidareanställning som lärling. Frågan om personen under praktikperioden varit att betrakta som arbetstagare och anställd i bolaget, trots att 4 kap. 6 § socialtjänstlagen föreskriver att den som deltar i sådan praktik i det sammanhanget inte ska anses som arbetstagare, har besvarats nekande. Domstolen har funnit att personen därmed inte haft rätt till lön och att bolaget inte har brutit mot kollektivavtalet genom att inte betala lön. Domstolen har inte heller funnit att det varit i strid mot kollektivavtalet att ta emot personen som praktikant, dvs. utan att anställda vederbörande.

Domen refereras inte

Ett tv-bolag har åren 2009 och 2010 anlitat ett produktionsbolag för produktionen av ett tv-program, s.k. utläggning. Fråga om bolaget brutit mot den primära förhandlingsskyldigheten enligt 38 § medbestämmandelagen. Den första tvistefrågan har avsett om bolaget över huvud taget varit förhandlingsskyldigt. Arbetsdomstolen har här funnit att anställningar av förbundets medlemmar hos bolaget förekommit med sådan regelbundenhet att det förelegat en förhandlingsskyldighet. Såvitt avser 2009 års beslut har tvisten rört frågan om jämkning av skadeståndet. När det gäller 2010 års beslut har tvistefrågan rört om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inleda förhandlingarna för sent och om det förelegat synnerliga skäl för bolaget att inte avvakta den centrala förhandlingen. Även fråga om det förelegat förutsättningar för veton och skadeståndets storlek.

En uppsagd arbetstagare har väckt talan om uppsägningens ogiltighet efter det att uppsägningstiden gått ut och anställningen upphört. Arbetsgivaren, som menar att ogiltighetstalan är preskriberad, har begärt ett interimistiskt beslut enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen om att anställningen ska upphöra i avvaktan på att tvisten blir avgjord. Arbetsdomstolen konstaterar att arbetstagaren inte kan göra gällande någon rätt enligt 34 § andra stycket anställningsskyddslagen om att stå kvar i anställningen under tvisten, eftersom anställningen hade hunnit upphöra när tvisten uppkom. Arbetsgivaren kan därför inte få något interimistiskt beslut om att anställningen ska upphöra.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

I samband med en arbetsbristsituation har arbetsgivaren och den lokala fackklubben träffat en överenskommelse om att den arbetstagare som berördes av arbetsbristen skulle placeras på en annan avdelning under en testperiod om sex månader. Om arbetstagaren inte klarade av de nya arbetsuppgifterna skulle hon sägas upp på grund av arbetsbrist. Arbetstagaren sades upp efter testperioden och arbetsgivaren och klubben träffade en överenskommelse om arbetsbefrielse under uppsägningstiden. Fråga om parterna träffat en överenskommelse om slutreglering av anställningsför¬hållandet samt om uppsägningen varit sakligt grundad.

Domen refereras inte

En arbetstagare med funktionsnedsättning, som har arbetat som säljare/biträde på halvtid i en matvarubutik, har sagts upp från sin anställning. Fråga om uppsägningen varit sakligt grundad. Vid bedömningen härav har de huvudsakliga frågorna varit om uppsägningen skett på grund av arbetsbrist eller av förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, om arbetsgivaren har uppfyllt sin skyldighet att vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder, om arbetsgivaren fullgjort sin rehabiliterings- och omplaceringsskyldighet, om arbetsgivaren brutit mot turordningsreglerna samt om arbetsgivaren gjort sig skyldig till direkt diskriminering pga. funktionshinder.

Domen refereras inte

En pilot har till följd av att han inte längre uppfyllde de medicinska kraven för att inneha trafikflygarcertifikat fått certifikatet återkallat. Härefter har piloten blivit avskedad. Enligt kollektivavtalet har en pilot som fått certifikatet återkallat av medicinska skäl rätt till löpande trygghetsersättning av arbetsgivaren efter viss karenstid. Arbetsgivaren har i detta fall inte betalat ut trygghetsersättning till piloten med hänvisning till att han förlorat sin anställning till följd av avskedandet och inte på grund av certifikatförlusten. Fråga dels om det förelegat laga grund för avskedandet, dels om piloten haft rätt till den löpande trygghetsersättningen enligt kollektivavtalet.

Domen refereras inte

En arbetsgivare som driver barnklädesbutiker har genomfört en omorganisation av en av sina butiker. Omorganisationen innebar att de två anställningarna som säljare med arbetstidsmåtten 35 respektive 7,17 timmar per vecka ändrades till två anställningar med 25 respektive 15 timmar per vecka. Fråga om arbetsgivaren haft saklig grund för att säga upp den säljare som var anställd för att arbeta 35 timmar per vecka med hänvisning till att arbetsbrist förelegat.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Efter att en arbetstagare arbetat drygt ett i år i en bemanningsverksamhet har anställningen upphört. Huvudsakligen fråga om arbetstagaren då blev uppsagd från en tillsvidareanställning eller om det var en tidsbegränsad anställning som hörde. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren inte lyckats visa att arbetstagaren var visstidsanställd.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Två deltidsanställda säljare i en kosmetikbutik anmälde till sin arbetsgivare att de ville ha en anställning med en högre sysselsättningsgrad i samband med att en av de andra säljarna sade upp sin anställning i butiken. Den säljare som slutade hade haft en anställning med samma sysselsättningsgrad som de två som önskade arbeta mera. Arbetsgivaren erbjöd inte dessa två någon högre sysselsättningsgrad utan anställde i stället en ny person för den säljare som hade slutat och med samma sysselsättningsgrad som hon hade haft. Fråga om arbetsgivaren brutit mot reglerna om företrädesrätt till en högre sysselsättningsgrad i kollektivavtalet och i 25 a § anställningsskyddslagen.

Huvudsakligen fråga om det funnits laga skäl för avskedande på grund av illojalitet. Arbetstagaren har under pågående anställning uppmanat modeller hos arbetsgivaren att följa med till den verksamhet hon skulle starta hos en ny arbetsgivare. Fråga bl.a. om arbetstagarens agerande varit ursäktligt. Även fråga om arbetstagaren blivit avstängd från arbetet och hur stor lönefordran hon i så fall har och därvid fråga om ett beslut om förläggning av semester ligger fast vid ett senare fattat beslut om avstängning.

Domen refereras inte

Fråga främst om en arbetstagares talan om ogiltigförklaring av uppsägning och skadestånd gått förlorad genom preskription. Uppsägningsbeskedet skickades med rekommenderat brev men löstes inte ut. Arbetsdomstolen har gjort bedömningen att det inte varit skäligt att kräva att uppsägningsbeskedet skulle ha överlämnats till arbetstagaren personligen. Uppsägningen ansågs därmed ha skett tio dagar efter att brevet överlämnats till postbefordran enligt 10 § andra stycket anställningsskyddslagen. Eftersom preskriptionsfristerna i 40 och 41 §§ samma lag inte iakttagits har talan gått förlorad genom preskription.

En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 § andra stycket anställningsskyddslagen.

En kommun har avskedat ett vårdbiträde under påstående av att han vid två tillfällen agerat sexuellt mot en brukare i samband med intimhygien. Förbundet har förnekat att vårdbiträdet agerat på sätt kommunen påstått. Fråga om det har förelegat laga grund för avskedandet alternativt saklig grund för uppsägning.

Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte.

Huvudsakligen fråga om ett av två skriftliga anställningsavtal upprättats för skens skull. Därutöver fråga om arbetstagaren fått full betalning för utfört arbete.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Frågan om ett bolag är skyldigt att betala allmänt skadestånd till en arbetstagarorganisation med anledning av att bolaget brutit mot kollektivavtalet. Därvid bl.a. fråga om bolaget gjort en kostnadsbesparing genom att bryta mot kollektivavtalet vilken bör ligga till grund för bedömningen av skadeståndets storlek eller om det föreligger skäl för jämkning, i första hand till noll.

En arbetstagare har efter ett meningsutbyte med en företrädare för arbetsgivaren sagt upp sig från sin anställning. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen inte har skett under sådana omständigheter att den ska jämställas med en uppsägning från arbetsgivarens sida. Arbetstagaren har under den närmast påföljande arbetsdagen förklarat att hon ville återta uppsägningen. Arbetsgivaren godtog inte detta, vilket har ansetts liktydigt med en uppsägning från arbetsgivarens sida. Uppsägningen har förklarats ogiltig. I målet uppkommer frågor även om dels rätten att ändra talan i högre rätt, dels om arbetsgivarens rätt att göra avräkning från arbetstagarens lön under tvistetiden.

I det s.k. filmavtalet finns en bestämmelse om att en anställds rätt till övertidsersättning kan avtalas bort under vissa förutsättningar. Den anställde ska då kompenseras genom lönens storlek och genom en förhöjd semesterersättning. Ett filmbolag har kommit överens med en arbetstagare som anställts som First Assistant Director, eller förste regiassistent, om att hon inte skulle ha rätt till övertidsersättning. Arbetsdomstolen har funnit att överenskommelsen inte stått i strid med filmavtalet.

En arbetstagare har blivit avskedad. Mot arbetstagarens skadeståndskrav har arbetsgivaren invänt att talan är preskriberad enligt 41 § anställningsskyddslagen. Fråga om den förhandling som ägt rum mellan arbetsgivaren och arbetstagarens fackliga organisation är att anse som en förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen eller som en överläggning enligt 30 § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen finner att förhandlingen, som skett före avskedandet, ska ses som en överläggning. Den tidsfrist som gäller för att väcka talan ska därför inte räknas från avslutandet av förhandlingen. Tiden ska i stället räknas från det att tiden för att underrätta arbetsgivaren om skadeståndsanspråket har gått ut. Med den utgångspunkten kommer domstolen fram till att talan inte är preskriberad.

Fråga om en svetsare av nigerianskt ursprung har utsatts för etnisk diskriminering genom arbetsgivarens sätt att utöva arbetsledning i olika situationer. Dessutom fråga huruvida arbetsgivaren har åsidosatt skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.

Ett bolag har fattat beslut om hyra in personal från bemanningsföretag. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten i 11 och 38 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna information till arbetstagarorganisationen om exakt antal inhyrda, arbetsuppgifter och kontraktsperiod för varje inhyrd samt vilken erfarenhet och utbildning varje inhyrd har.

En rektor vid en gymnasieskola sades upp på grund av bl.a. sitt agerande på sin privata Facebooksida. Huvudsakligen fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning.

Fråga om en programledare för ett radioprogram har utfört arbete som arbetstagare eller som uppdragstagare. Efter att ha funnit att arbetet utförts under sådana omständigheter att programledaren var att betrakta som arbetstagare fann Arbetsdomstolen att arbetsgivaren inte har haft rätt att tidsbegränsa anställningen i enlighet med en regel i journalistavtalet om s.k. programanställning.

Domen refereras inte

En arbetstagarorganisation påkallade förhandling med en enskild näringsidkare efter att i en pågående process mot ett bolag avseende lönefordringar till vissa medlemmar ha fått uppgifter om att den enskilde näringsidkaren uppgett att det varit han som varit arbetsgivare för medlemmarna. Den enskilda näringsidkaren inställde sig inte till förhandlingen och har bl.a. gjort gällande att han inte varit förhandlingsskyldig eftersom något formellt arbetsgivaransvar inte uppstått. Han har vidare gjort gällande att han inte varit skadeståndsskyldig eftersom han kallats till förhandling i utpressningssyfte och eftersom han bibringades uppfattningen att han inte behövde inställa sig. Arbetsdomstolen har funnit att han varit förhandlingsskyldig och att han ådragit sig skadeståndsskyldighet för förhandlingsvägran.

Domen refereras inte

En fotbollsspelare har ingått ett anställningsavtal med en idrottsförening. Dagen innan anställningsavtalet undertecknades kom parterna överens om att spelaren skulle erhålla ett visst belopp i s.k. sign on fee. Denna överenskommelse manifesterades genom upprättandet av ett enkelt skuldebrev. Anställningsavtalet – vilket uttryckligen angavs äga retroaktiv verkan – innehöll en skiljeklausul, medan skuldebrevet inte innehöll någon sådan klausul. Arbetstagaren har väckt talan mot idrottsföreningen och yrkat att den ska förpliktas utge betalning i enlighet med skuldebrevet. Idrottsföreningen har invänt att tvisten omfattas av anställningsavtalets skiljeklausul. Fråga om fordran enligt skuldebrevet omfattas av anställningsavtalets skiljeklausul och tvisten därmed ska avgöras genom skiljeförfarande. Också fråga om skiljeklausulen är oskälig enligt 36 § avtalslagen.

Domen refereras inte

Enligt bussbranschavtalet ska lönetillägg betalas till bussförare anställda hos bussbolag och busstationer, vilka utför linjetrafik för AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) under tid bussföraren utför sådan trafik. Ett bolag utför i vissa områden i Stockholm busstrafik i form av s.k. närtrafik, som innefattar service- och flexlinjer, enligt avtal som efter upphandlingsförfarande träffades med dåvarande färdtjänstnämnden hos Stockholms läns landsting. Under avtalstiden fördes den verksamhet som omfattar den av färdtjänstnämnden upphandlade närtrafiken över till SL. De bussförare som kör i närtrafiken har inte fått något lönetillägg. Fråga bl.a. om avtalet ska tolkas så att det innebär att bussförarna ska anses utföra trafik för SL endast i de fall SL också har upphandlat trafiken. Även fråga om närtrafiken är linjetrafik i kollektivavtalets mening.

Domen refereras inte

En kommun har ställt ett antal fritidspedagoger inför alternativen att antingen ta ut tjänstledighet om 25 procent under två år eller omreglera anställningen till en sysselsättningsgrad om 75 procent av heltid. Arbetstagarna har i samband härmed upplysts om att de riskerade sin anställning för det fall de avböjde båda alternativen utan godtagbart skäl. Två arbetstagare avböjde båda alternativen och blev uppsagda. Tio arbetstagare stannade för alternativet tjänstledighet och en arbetstagare stannade för alternativet omreglering till en sysselsättningsgrad om 75 procent av heltid. Dessa elva arbetstagare klargjorde att de motsatte sig förändringarna. Kommunen vidtog förändringar i enlighet med de alternativ som dessa arbetstagare valt. Tvist huvudsakligen huruvida kommunens åtgärder har stått i strid mot anställningsskyddslagen. Även fråga om brott mot föräldraledighetslagen och medbestämmandelagen.

Domen refereras inte

En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med anledning av varslet har en annan arbetstagarorganisation, som står i kollektivavtalsförhållande med bolaget, varslat om sympatiåtgärder mot bolaget. Arbetsgivarparterna har yrkat att Arbetsdomstolen genom interimistiskt beslut förklarar att sympatiåtgärderna är olovliga. Arbetsdomstolen har funnit att det inte föreligger något rättsligt hinder mot sympatiåtgärderna.

En arbetsgivarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren, ett bolag som är helt ägt av staten, är dock bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivaren yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.

Domen refereras inte

Fråga om en arbetsgivare har haft saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som har sagts upp med hänvisning till att arbetsbrist förelegat. I målet har gjorts gällande att uppsägningen i själva verket berott på förhållanden som var hänförliga till arbetstagaren personligen, s.k. fingerad arbetsbrist. Även fråga om turordningsbrott.

Efter att stridsåtgärder vidtagits har två kollektivavtal, ITF Special Agreements, undertecknats vid två olika tillfällen mellan svenska fackliga organisationer och ett norskt bolag, avseende ett fartyg registrerat i Panamas skeppsregister. Målen rör bl.a. frågorna om kollektivavtalen är giltiga och därvid om stridsåtgärderna var lovliga. Arbetsdomstolen har, efter huvudförhandling i målen, beslutat att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om regleringen i EES-avtalet om fri rörlighet för tjänster – sjötransporttjänster – och som har sin motsvarighet i EG-fördraget, gäller för ett bolag med säte i en EFTA-stat såvitt avser dess verksamhet i form av transporttjänster med ett fartyg som är registrerat i ett tredje land utanför EG/EES.

Ett parkeringsbolag har träffat överenskommelser med ett antal arbetstagare om att höja veckoarbetstiden från 37,5 timmar till 40 timmar per vecka med i övrigt oförändrade anställningsvillkor. Fråga om bolaget, genom att träffa överenskommelser med de anställda om en längre arbetstid men med oförändrad lön, har brutit mot det centrala löneavtalet.

Arbetstagare, som var sysselsatta i kontinuerligt skiftarbete vid ett sågverk, hade personliga tillägg enligt en övergångsregel i sågverkavtalet. Arbetsgivaren beslutade att upphöra med skiftformen med arbetsbristuppsägningar som följd. I samband med förhandlingarna som föregick besluten träffade de lokala parterna ett kollektivavtal om bl.a. att det personliga tillägget skulle återinföras vid återgång till det tidigare kontinuerliga skiftarbetet. Fråga om även arbetstagare som återanställdes när skiftformen återinfördes har rätt att till personligt tillägg enligt den lokala överenskommelsen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Sedan en arbetstagare i december 2009 sagts upp på grund av arbetsbrist, väckte hans fackliga organisation talan i Arbetsdomstolen med yrkande om att uppsägningen skulle förklaras ogiltig. I juli 2010, medan handläggningen av målet alltjämt pågick, sade arbetsgivaren på nytt upp arbetstagaren på grund av arbetsbrist. Bl.a. genom anteckning på uppsägningsbeskedet klargjordes därvid att uppsägningen gjordes ”reservationsvis” i händelse av att bolaget skulle förlora det då pågående målet i Arbetsdomstolen. I dom som meddelades i oktober 2010 avslog Arbetsdomstolen förbundets talan om ogiltigförklaring av den uppsägning som verkställts i december 2009, varvid anställningen upphörde. Nu fråga huruvida uppsägningen i juli 2010 har vidtagits i strid mot anställningsskyddslagen.

En arbetstagare har vid fem tillfällen utfört arbete på sådant sätt att han inte fått elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar samt stämplat in på arbetsplatsen före kl. 05.00. Förbundet har väckt talan om kollektivavtalsbrott och gjort gällande att arbetstidslagen är reglerad i tillämpligt kollektivavtal. Enligt förbundet har arbetsgivaren genom att låta arbetstagaren utföra arbete på det aktuella sättet överträtt bestämmelserna om dygnsvila och nattvila i 13 § arbetstidslagen och därigenom även brutit mot kollektivavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstidslagens bestämmelser inte är reglerade i kollektivavtalet och avslagit talan.

En tingsrätt har i ett mål om åldersdiskriminering beslutat att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen och förklarat att målet ska vara vilande under den tid handläggningen pågår i EU-domstolen. Svarandeparten har i enlighet med 49 kap. 7 § rättegångsbalken överklagat beslutet särskilt på den grunden att det medför att målet försenas i onödan. Arbetsdomstolen, som uttalar bl.a. att bedömningen av om det kan anses obehövligt att inhämta ett förhandsavgörande bör göras restriktivt, har avslagit överklagandet.

Ett bolag som övervägde att genomföra en omorganisation innebärande uppsägningar på grund av arbetsbrist kallade en arbetstagarorganisation till förhandling enligt 13 § andra stycket medbestämmandelagen. Förhandlingssammanträde kom till stånd nio dagar senare och bolaget frånträdde förhandlingen senare samma dag. Fråga om bolaget fullgjort förhandlingsskyldigheten enligt 15 § medbestämmandelagen. 

Sex arbetstagare har arbetat som abonnemangsförsäljare med helt provisionsbaserad lön. Fråga bl.a. om arbetsgivaren brutit mot kvittningslagen. Tvisten i målet gäller i huvudsak vilka lönevillkor som kan anses avtalade dels i fråga om de provisionsgrundande villkoren dels i fråga om utbetalningssättet, närmare bestämt om den provisionslön som utbetalades var preliminär med rätt för arbetsgivaren att göra löneavdrag eller inte.