2023

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 27 december 2023

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Ett vårdbolag införde en vaccinationspolicy som innebar ett krav på vaccination mot covid-19 för personal som arbetade med vården av patienter i bolagets geriatriska verksamhet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget haft rätt att med stöd av arbetsledningsrätten fatta beslut om en sådan vaccinationspolicy. Som en följd av detta har de arbetstagare som inte vaccinerat sig i enlighet med vaccinationspolicyn inte ansetts stå till arbetsgivarens förfogande och har därmed inte haft rätt till lön.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen har funnit att en s.k. neutralitetspolicy, som har inneburit förbud för en trygghetsvärd i tunnelbanan att bära muslimsk huvudduk, inte har stått i strid med förbudet mot diskriminering på grund av kön och religion.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 6 december 2023

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Ett byggbolag har anlitat ett inredningsföretag vid arbeten med ett större renoveringsprojekt. Det sistnämnda företaget har för utförandet av uppdraget åtagit sig visst montagearbete, som i sig har fallit under det s.k. byggavtalet, och lagt ut detta arbete på andra utförare. Arbetsdomstolen har funnit att byggbolaget inför anlitandet av inredningsföretaget har varit skyldigt att primärförhandla med förbundet enligt en branschöverenskommelse i Bilaga D till byggavtalet som hänvisar till 38 § medbestämmandelagen. Även fråga om tillämpningen av en i kollektivavtalet intagen regel om bortfall av skadeståndsskyldighet i fall där ett kollektivavtalsbrott kan anses ursäktligt, samt om nivån på det allmänna skadeståndet.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 15 november 2023

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 1 november 2023

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 18 oktober 2023

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En arbetsgivare är inte skyldig att inför tillsättning av en anställning påkalla förhandling enligt 32 § anställningsskyddslagen när ingen faktiskt har företrädesrätt enligt 25 eller 25 a § anställningsskyddslagen beträffande den anställning som ska tillsättas.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 27 september 2023

Domen refereras inte

Beslutet refereras inte

Fråga om Arbetsdomstolen är behörig domstol i ett överklagat mål. Käranden hade vid tingsrätt väckt talan mot sin uppgivne tidigare arbetsgivare om utfående av lön. Tvisten var en arbetstvist. Käranden klargjorde därefter att svaranden inte varit hennes arbetsgivare. Tingsrätten beslutade att bl.a. avskriva talan i viss del och avvisa annan del. Eftersom käranden vid tidpunkten för tingsrättens beslut inte längre gjorde gällande att hon hade varit anställd hos svaranden, var tvisten inte längre till någon del en arbetstvist. Arbetsdomstolen var därför inte behörig att pröva kärandens överklagande av beslutet, varför Arbetsdomstolen överlämnade målet till behörig hovrätt.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Fråga om en kvinnlig polisaspirant utsatts för föreningsrättskränkning och könsdiskriminering i samband med en säkerhetsprövning.

En bestämmelse i ett kollektivavtal (det s.k. måleriavtalet) ger legitimerade ombud från organisationerna rätt att för kontroll av avtalets efterlevnad besöka arbetsplatserna och erhålla nödvändiga upplysningar. Tvist har uppkommit om en arbetsgivare, som underlåtit att inför en årlig utläggningsförhandling och lönerevision på begäran från Svenska Målareförbundet lämna ut vissa begärda personaluppgifter, därigenom har brutit mot den aktuella kollektivavtalsbestämmelsen. Arbetsdomstolen har funnit att kollektivavtalsbestämmelsen har den innebörden att rätten till upplysningar är avhängig av att begäran görs i samband med ett arbetsplatsbesök. Eftersom de uppgifter som begärts ut i detta fall inte har begärts i samband med något arbetsplatsbesök, var arbetsgivaren alltså redan av detta skäl inte skyldig att ge förbundet de begärda uppgifterna.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 23 augusti 2023

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 16 augusti 2023

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 9 augusti 2023

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 2 augusti 2023

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 26 juli 2023

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 19 juli 2023

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 12 juli 2023

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Ett måleriföretag förhandlade med Svenska Målareförbundet om inhyrning av tre namngivna arbetstagare för måleriarbete på ett visst projekt. Förbundet lade in veto mot inhyrningen och företaget bröt igenom det. Arbetsdomstolen kom fram till att företaget, när det bröt igenom vetot, inte ens borde ha förstått att förbundet menade att inhyrningen kunde antas medföra att bemanningsföretaget skulle komma att åsidosätta bemanningsavtalet, som förbundet men inte företaget och dess arbetsgivarorganisation var bundna av. Därför och då förbundet saknade fog för uppfattningen att inhyrningen skulle strida mot vad som var allmänt godtaget inom Måleriföretagen i Sveriges och förbundets avtalsområde avslogs förbundets talan om skadestånd för brott mot 39 § medbestämmandelagen. Däremot ålades företaget att betala skadestånd till förbundet för att det en vecka efter vetoförklaringen utan att på nytt förhandla med förbundet enligt 38 § medbestämmandelagen hyrde in ytterligare fem arbetstagare från samma bemanningsföretag för måleriarbete på samma projekt.

Ett städföretag som har mottagit en begäran från ett regionalt skyddsombud om att få uppgift om bolagets arbetsplatser har dröjt sex veckor med att lämna ut de begärda uppgifterna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte har funnits någon skyldighet för skyddsombudet att anmäla och överlägga enligt ett i kollektivavtal intaget arbetsmiljöavtal i frågan om den begärda informationen. Arbetsdomstolen har ansett att bolaget genom dröjsmålet har hindrat skyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter och har ålagt bolaget att betala skadestånd. Arbetsdomstolen har dömt ut skadestånd både till det regionala skyddsombudet, som var anställd hos en facklig organisation, och till den fackliga organisationen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En arbetstagare har under flera års tid begärt och beviljats ledigt från sitt arbete för studier. När arbetsgivaren har ifrågasatt studierna har arbetstagaren vidhållit att denne ägnat sig åt studier och haft rätt till ledighet på grund av dessa. Arbetsdomstolen har kommit fram till att arbetstagaren inte har haft rätt till ledighet enligt studieledighetslagen och att arbetstagaren medvetet lämnat felaktiga uppgifter till bolaget om sina studier. Arbetstagaren har därmed enligt Arbetsdomstolens mening grovt åsidosatt sina åligganden mot bolaget och skäl för avskedande har förelegat.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 7 juni 2023

Domen refereras inte

Fråga om arbetsgivaren – i strid med arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen – har hindrat ett huvudskyddsombud från att fullgöra sina uppgifter. Tvistigt om arbetsgivaren hindrat honom genom att bl.a. inte låta honom delta i planeringen inför dels att vissa åtgärder vidtogs i ett projekt, dels att ett stängsel togs ner vid två tillfällen samt genom att inte heller underrätta honom om dessa förändringar och därutöver inte i tid låta honom delta i en riskbedömning eller inte alls. Därutöver tvistigt om talan i viss del skulle avvisas och därvid om avvisningsyrkandet framställts för sent.

Ett kollektivavtal för personlig assistans innehåller bestämmelser om anställning ”på viss tid så länge uppdraget varar”, s.k. ”SLUV”. Den kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationen har gjort gällande att en sådan anställning är oförenlig med svensk lag och EU-rätt (det s.k. visstidsdirektivet). Arbetsdomstolen har funnit att kollektivavtalsregleringen inte innebär en sådan otillbörlig urholkning av arbetstagarnas lagstadgade rättigheter, som kan föranleda att avtalet i berörda delar ska anses ogiltigt. Arbetsdomstolen har även funnit att kollektivavtalsregleringen inte heller står i strid med de tvingande bestämmelserna i 4 och 7 §§ anställnings-skyddslagen, eller med bestämmelserna i visstidsdirektivet. Arbetstagarorganisationens talan har därför avslagits.

Enligt arbetsgivaren hade en lärare gjort sig skyldig till fel eller försummelse i arbetet genom publicering av ett uttalande på skolans digitala lärplattform och beslutade därför om disciplinpåföljd i form av en skriftlig varning. Tvistigt om arbetsgivaren genom beslutet brutit mot reglerna om discipinpåföljd i kollektivavtalet, AB 20. Arbetsdomstolen har funnit att läraren gjort sig skyldig till fel eller försummelse i arbetet och att arbetsgivaren inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 24 maj 2023

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 17 maj 2023

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Ett bolag bedrev på entreprenad delar av en regions busslinjetrafik. Efter ett upphandlingsförfarande stod det klart att bolagets entreprenaduppdrag i regionen skulle upphöra vid ett visst datum samt att ett annat bolag skulle bedriva all regionens busslinjetrafik på entreprenad från och med dagen därpå. Med anledning av entreprenörsbytet sa bolaget upp de arbetstagare som arbetade med busslinjetrafiken i regionen till den sista dagen för entreprenaduppdraget. Uppsägningarna skedde ungefär ett halvår före den sista dagen för entreprenaduppdraget. Då stod det klart att bara en bråkdel av de bussar som bolaget använde skulle användas av den nya entreprenören och att denne inlett en process, innefattande testning och intervjuer, för rekrytering bland bolagets arbetstagare i regionen, men att inga anställningsavtal träffats. I målet, där talan förs mot den avgående entreprenören, är tvistigt om uppsägningarna stred mot det s.k. uppsägningsförbudet i 7 § tredje stycket anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen har bedömt att det vid uppsägningstillfällena, med beaktande av sådana förhållanden som vid ett praktiskt bedömande med säkerhet kan överblickas, inte stått klart att en verksamhetsövergång skulle äga rum vid entreprenörsbytet. Uppsägningarna stred därmed inte mot uppsägningsförbudet, utan var sakligt grundade på grund av arbetsbrist.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

I rättsfallet AD 2020 nr 66 konstaterade Arbetsdomstolen att en arbetsgivare som är bunden av två konkurrerande i huvudsak likalydande kollektivavtal, som båda kräver lokal överenskommelse för ändringar av arbetstidsscheman, och avser att göra en förändring av ett arbetstidsschema bara är skyldig att träffa en lokal överenskommelse med den arbetstagarorganisation som är bunden av det först tecknade kollektivavtalet. Arbetsdomstolen kom emellertid i det rättsfallet även fram till att arbetsgivaren har en skyldighet att medbestämmandeförhandla frågan om ändrat arbetstidsschema enligt 11 § medbestämmandelagen med den arbetstagarorganisation som är bunden av det senast tecknade kollektivavtalet. I nu aktuellt rättsfall klargörs hur medbestämmandeförhandlingen ska gå till i sådana fall med utgångspunkten att förhandlingen ska gå till på i princip samma sätt som om arbetsgivaren ensam hade kunnat besluta om ändringen av arbetstidsschemat.

Ett hamnbolag är bundet av två kollektivavtal med samma tillämpnings-område. I avtalen finns likalydande bestämmelser om övertidsuttag. Fråga om bolaget varit skyldigt att tillämpa den övertidsregleringen även i det senare tecknade kollektivavtalet, det s.k. andrahandsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att de båda bestämmelserna inte varit samordnade på sådant sätt att de inte kunde anses vara konkurrerande. Då domstolen funnit att det varit fråga om konkurrerande avtalsvillkor har bolaget därmed inte varit skyldigt att tillämpa bestämmelserna i andrahandsavtalet. Talan om skadestånd för kollektivavtalsbrott har därför avslagits.

Ett bolag med verksamhet inom lokalvård har sagt upp en arbetstagare som bl.a. ägt hälften av bolagets aktier och haft firmateckningsrätt. Fråga om den uppsagda arbetstagaren omfattats av anställningsskyddslagens undantag för arbetstagare med en företagsledande eller därmed jämförlig ställning.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 12 april 2023

Domen refereras inte

Fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade en stämningsansökan på grund av underlåtenhet att betala ansökningsavgift utan att utreda om det fanns förutsättningar för att överlämna målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har funnit att det var fel av tingsrätten att avvisa kärandens stämningsansökan innan tingsrätten utrett behörighetsfrågan.

Ett bolag som bedriver hamnarbete har, för att hantera en förväntad ökad arbetsvolym under en åttaveckorsperiod, beslutat att visstidsanställa tre arbetstagare under den berörda perioden och schemalägga dem på eftermiddagar under vardagar. Arbetsdomstolen har funnit att besluten inte har inneburit en sådan viktigare förändring av vare sig verksamheten eller arbetsförhållandena för fyra andra angivna arbetstagare, att bolaget enligt 11 § medbestämmandelagen varit skyldigt att förhandla med förbundet innan bolaget fattade de ovannämnda besluten.

Domen refereras inte

När en arbetsgivare påstår att en arbetstagare har sagt upp sig själv genom en egenhändigt undertecknad skriftlig uppsägningshandling som kan uppvisas i original och det invänds att handlingen är förfalskad, har arbetsgivaren bevisbördan för att handlingen är äkta. Arbetsgivaren har därvid att göra det övervägande sannolikt att handlingen är äkta.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En arbetstagare hos en kommun avskedades från sin anställning. Arbetstagaren var medlem i ett förbund som väckte talan mot kommunen och yrkade bland annat ogiltigförklaring av avskedandet. Kommunen och förbundet är inte bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra. Tvist har uppstått mellan förbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om SKR enligt 10 § andra stycket medbestämmandelagen med anledning av tvisten mellan förbundet och kommunen varit förhandlingsskyldigt gentemot förbundet. Arbetsdomstolen har kommit fram till att så inte varit fallet.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En butikssäljare hos ett bolag sa upp sig. Tvistigt om uppsägningen var föranledd av ageranden av bolagets företrädare i butiken och om uppsägningen därför skulle ses som en uppsägning från bolagets sida, en så kallad provocerad uppsägning. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte är visat att bolaget före uppsägningen handlat otillbörligt och i strid mot lag och god sed på arbetsmarknaden och därmed föranlett arbetstagarens uppsägning.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Flera tvister om skadeståndsskyldighet på grund av brott mot bl.a. företagshemlighetslagen har handlagts gemensamt i Arbetsdomstolen efter att de överlämnats av en tingsrätt till Arbetsdomstolen. En av tvisterna – en arbetsgivarorganisations talan mot en facklig organisation och dess medlem – har, efter invändning, avvisats då Arbetsdomstolen funnit att förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte varit uppfyllt. Arbetsdomstolen har då funnit att den inte längre är behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Fråga har därvid uppkommit om till vilken tingsrätt dessa tvister ska hänvisas. Den överlämnande tingsrätten var behörig domstol eftersom den fackligt anslutne arbetstagaren hade sin hemvist på den orten. Eftersom talan mot den personen avvisas i Arbetsdomstolen, är den överlämnande tingsrätten inte längre behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Dessa har nämligen hemvist och säte på en annan ort. Arbetsdomstolen har med stöd av grunderna i 2 kap. 6 och 8 §§ arbetstvistlagen hänvisat de kvarvarande tvisterna till den tingsrätt som är behörig att pröva dessa.

Efter ansökan om betalningsföreläggande i en arbetstvist meddelade Kronofogdemyndigheten ett utslag. Ansökan om återvinning gjordes och Kronofogdemyndigheten överlämnade, utan att någon begärt det, målet till Arbetsdomstolen i stället för tingsrätt. Sedan det i Arbetsdomstolen klarlagts att sökanden inte önskade föra sin talan i Arbetsdomstolen som första domstol, överlämnade Arbetsdomstolen, utan att pröva om målet skulle ha kunnat tas upp i Arbetsdomstolen som första domstol, målet till behörig tingsrätt.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 8 februari 2023

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 1 februari 2023

När ett slutligt avgörande av ett mål vid tingsrätt, som delvis avsett en arbetstvist, överklagats bara i den del avgörandet inte avsett en arbetstvist, har Arbetsdomstolen enligt grunderna för 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen överlämnat målet till behörig hovrätt (AD 1979 nr 147). Detta bör gälla i alla de fall då bara den eller de som vunnit målet i den del som avser arbetstvisten angripit tingsrättens slutliga avgörande. Att klaganden, som i sak inte fått överklaga domen i den del som avser arbetstvisten, i första hand yrkat att Arbetsdomstolen, med undanröjande av domen, ska återförvisa målet till tingsrätten, på grund av rättegångsfel, ger således inte anledning till någon annan bedömning.

Fråga om hur preskriptionsfristerna ska beräknas då arbetstagare som är medlem i en arbetstagarorganisation, men vars talan inte förs av organisationen, väckt talan om ersättning enligt diskrimineringslagen. Arbetsdom-stolen har funnit att preskriptionsbestämmelsen i 66 § andra stycket medbestämmandelagen är tillämplig när orsaken till att en arbetstagare inte kan företrädas av en organisation är att denne inte är eller har varit medlem i någon arbetstagarorganisation på det sätt som avses i paragrafens första stycket, inte när den organisation arbetstagaren är eller har varit medlem i inte vill föra medlemmens talan. För arbetstagare som är eller har varit medlem i en arbetstagarorganisation som hade kunnat förhandla och väcka talan för arbetstagaren gäller i stället preskriptionsbestämmelsen i första stycket i den paragrafen.

Domen refereras inte

Kollektivavtalstolkning. Tvisten gäller en bestämmelse om s.k. vederlag i ett kollektivavtal för sjöbefäl mellan Almega Tjänsteföretagen och Sjöbefälsföreningen (strömmaavtalet). – Arbetsdomstolen bedömer den situationen att det i ett kollektivavtal har använts ett begrepp som inte definieras i avtalet, men som förekommer eller har förekommit i för avtalsområdet central lagstiftning. I sådana fall får det ofta antas att kollektivavtalsparterna avsett att begreppet ska ha samma innebörd som lagstiftningen och användas på samma sätt som där. Det kan åtminstone antas att de vid användningen av begreppet inspirerats av lagstiftningen på ett sådant sätt att det får anses ankomma på den part som anser att begreppet ska ha en annan betydelse eller funktion än enligt lagstiftningen att klargöra det för motparten.

En butikssäljare vid en livsmedelsbutik har avskedats på grund av påståenden om omfattande misskötsamhet. Arbetsdomstolen har ogiltigförklarat avskedandet och förpliktat arbetsgivaren att betala lön och skadestånd. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsinkomster från en annan arbetsgivare i tiden efter avskedandet ska avräknas från den lön som arbetsgivaren är skyldig att betala.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 4 januari 2023