2021

Arbetstagarorganisationen Blå-Gul fackförening har väckt talan mot Elektrikerförbundet och bl.a. yrkat allmänt skadestånd. Blå-Gul fackförening har gjort gällande att Elektrikerförbundet vidtagit en olovlig stridsåtgärd enligt 41 d § medbestämmandelagen genom att kräva att en arbetsgivare, som var bunden av kollektivavtal med Blå-Gul fackföreningen, skulle teckna och tillämpa Elektrikerförbundets kollektivavtal på ett sådant sätt att det tränger undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal med Blå-Gul fackförening. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstvistlagen är tillämplig och att Blå-Gul fackförenings talan är uppenbart ogrundad och har därför meddelat dom utan att utfärda stämning.

Domen refereras inte

En lagerarbetare har avskedats eftersom han, enligt arbetsgivaren, dels vid flera tillfällen medverkat till en kollegas våld och trakasserier mot en annan kollega, dels farit med osanning under arbetsgivarens utredning av vad som skett. Arbetsdomstolen har inte funnit det bevisat att lagerarbetaren medverkat till kollegans våld eller trakasserier eller farit med osanning och har därför ogiltigförklarat avskedandet. Uttalanden om att det av den allmänna lojalitetsplikten i ett anställningsförhållande, eller arbetstagarens allmänna skyldigheter enligt arbetsmiljölagen, inte kan anses följa en skyldighet att försöka avvärja sådana pågående handgripligheter mellan arbetskamrater som inte uppenbart kan leda till allvarlig skada på person eller egendom.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Kollektivavtalstolkning. Enligt en kollektivavtalsbestämmelse som gäller för SJ har arbetstagare rätt till en viloperiod om minst 11 timmar mellan varje arbetsperiod. Fråga om SJ brutit mot bestämmelsen genom att en tågvärd till följd av förseningar fått en kortare viloperiod än så.

En statlig myndighet beslutade att en tjänsteman med en säkerhetsklassad befattning vid myndigheten inte längre uppfyllde säkerhetsskyddslagens förutsättningar för godkänd säkerhetsprövning. Det beslutet kunde inte överklagas. Tjänstemannen var efter beslutet enligt författning inte behörig att utföra sina arbetsuppgifter. Sedan tjänstemannen fått och avböjt ett erbjudande om omplacering till en icke säkerhetsklassad befattning vid myndigheten sade anställningsmyndigheten upp honom av personliga skäl. Arbetsdomstolen har funnit att staten i ett sådant fall har att styrka dels att arbetstagaren avböjt ett skäligt erbjudande om annat arbete, dels förekomsten av sådana omständigheter som gör att det kan antas att arbetstagaren inte är pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Då staten inte gjort detta i det aktuella fallet har uppsägningen ogiltigförklarats. – Även fråga om tillämpning av tvåmånadersregeln och kvittning av rättegångskostnader.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 24 november 2021

Domen refereras inte

Polismyndigheten har beslutat att återta tjänstevapnet från en polisinspektör som haft placering vid ekonomiavdelningens lokalförsörjningsenhet med funktionen handläggare. Arbetsdomstolen har funnit att det inte förelegat förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen innan beslutet fattades.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Efter att en senior kammaråklagare dömts för brott beslutade arbetsgivaren – anställningsmyndigheten – att åklagaren inte skulle utföra operativa arbetsuppgifter under viss tid och tilldelade honom andra arbetsuppgifter. Fråga om anställningen därmed ändrats i grunden på ett sådant sätt att arbetsgivaren genom omplaceringen skiljt honom från anställningen som kammaråklagare i strid med anställningsskyddslagen och därvid även betydelsen av avsaknaden av ett formellt beslut om avskedande eller uppsägning.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 20 oktober 2021

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 6 oktober 2021

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 15 september 2021

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Stridsåtgärd. Byggnadsarbetareförbundet och två av dess regioner har, i enlighet med regler i kollektivavtal mellan Byggföretagen och förbundet, krävt att vissa medlemsföretag i Byggföretagen ska häva sina avtal med en underentreprenör, vilket företagen gjort. Arbetsdomstolen har funnit att förbundet och regionerna inte genom sitt agerande vidtagit någon stridsåtgärd mot underentreprenören. Se även AD 2020 nr 40.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Fråga om ett litauiskt bolag, som tecknat hängavtal till byggavtalet, brutit mot kollektivavtalet genom att inte iaktta byggavtalets olika ersättningsregler samt byggavtalets övertids- och arbetstidsbestämmelser och regler om pensionsavsättningar. Arbetsdomstolen har funnit att vid bedömningen om arbetstagarna fått rätt timlön och övertidsersättning i enlighet med byggavtalet, ska en utbetald utstationeringsersättning, som bolaget gjort gällande betalats enligt litauisk lag, inte beaktas. Arbetsdomstolen har därvid funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte följa byggavtalets regler om timlön och övertidsersättning. Domstolen har vidare funnit att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot byggavtalets regler om övertid och arbetstid men inte mot byggavtalets regler om semesterersättning och pensionsavsättning.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen har funnit att en advokatbyrå genomfört en otillåten kvittning av en biträdande jurists lön genom ett löneavdrag motsvarande nästan en månadslön. Till följd härav har arbetstagaren haft rätt att omedelbart frånträda anställningen och arbetsgivarens i genkäromål framställda yrkande om skadestånd för att arbetstagaren slutat anställningen utan att iaktta sin uppsägningstid har därför avslagits. Arbetsdomstolen ansåg att det inte var visat att arbetstagaren utsatts för trakasserier. Hon har tillerkänts lön och allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen. Däremot ansågs grunden för frånträdandet inte varit sådan att hon har haft rätt till allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen.

Domen refereras inte

Ett lokalt kollektivavtal för lotsar innehåller en bestämmelse om att lotsar inte ska tjänstgöra enligt avtalet efter fyllda 60 år. Arbetsdomstolen har funnit att bestämmelsen, om den hade tillämpats, visserligen skulle ha inneburit ett missgynnande på grund av ålder, men att åldersgränsen fyllt ett berättigat syfte för att tillgodose äldres ökade behov av vila och även varit ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå detta. Bestämmelsen har därför inte stått i strid med diskrimineringslagen. Även fråga om bestämmelsen inneburit en avgångsskyldighet och om en anvisning till bestämmelsen varit av kollektivavtals natur.

Ett universitet har beslutat att två adjunkter inte längre skulle medges att använda en viss del av sin arbetstid för forskning och kompetensutveckling. Arbetsdomstolen har funnit att deras anställningar inte ändrats i grunden och att beslutet därför inte innebar att de sagts upp från sina anställningar. Även fråga om talan ska avvisas enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.

En arbetstagarorganisation har vid tre tillfällen varslat om stridsåtgärder utan att iaktta varselfristen om sju arbetsdagar i 45 § medbestämmandelagen. Enligt Arbetsdomstolen har det inte funnits giltigt hinder mot att varsla och därmed iaktta varselfristen, vilket innebär att arbetstagarorganisationen är skadeståndsskyldig i förhållande till arbetsgivarorganisationen. Däremot har arbetstagarorganisation inte varit skyldig att varsla den berörda arbetsgivaren och ett yrkande om skadestånd till arbetsgivaren har avslagits.

Ett måleriföretag har planerat att utföra vissa måleriarbeten genom att hyra in arbetskraft från ett bemanningsföretag. Svenska Målareförbundet har lagt veto mot den tilltänkta åtgärden. Måleriföretagen i Sverige har ansökt om säkerhetsåtgärd och att Arbetsdomstolen, med stöd av 15 kap. 3 § rättegångsbalken, interimistiskt ska förklara att vetot saknar verkan. Arbetsdomstolen har avslagit ansökan.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 4 augusti 2021

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 28 juli 2021

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/ refererade beslut onsdagen den 21 juli 2021

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Efter att ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion blev två arbetstagare uppsagda på grund av arbetsbrist. Inför uppsägningarna träffades en överenskommelse om att arbetstagarna under uppsägningstiden skulle vara arbetsbefriade, utan skyldighet att avräkna andra inkomster från uppsägningslönen, mot att de avstod från sin företrädesrätt till återanställning. Efter uppsägningarna träffades och fastställdes ett offentligt ackord. Viss del av uppsägningslönen betalades genom den statliga lönegarantin. Bolaget betalade återstående uppsägningslön och semesterersättning med tillämpning av det offentliga ackordet, dvs. med en reduktion enligt ackordet. Fråga om arbetstagarnas fordringar omfattades av ackorden eller om de har rätt till full betalning för sin uppsägningslön.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En arbetstagarorganisation har, enligt 20 § entreprenörsansvarslagen och 10 § medbestämmandelagen, rätt till förhandling med en huvudentreprenör eller en uppdragsgivare i den mening som avses i 3 § entreprenörsansvarslagen. Förhandlingsrätten gäller i fråga om tillämpningen av entreprenörsansvarslagen mellan huvudentreprenören eller uppdragsgivaren och medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivare, som anlitats som underentreprenör för att utföra arbete som omfattas av avtalet mellan huvudentreprenören och den ursprungliga beställaren.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 2 juni 2021

Ett bolag har avskedat sin försäljningschef och bl.a. gjort gällande att han låtit fakturera försäljningar som inte ägt rum. Arbetsdomstolen har ansett att bolagets uppgifter i vissa delar varit så vaga och oprecisa att det inte varit möjligt för motparten att bemöta eller för domstolen att bedöma dem, och uppgifterna har därför inte lagts till grund för prövningen av om det funnits laga skäl för avskedande. Domstolen har också tagit ställning till tillförlitligheten av andrahandsuppgifter om iakttagelser som gjorts av en avliden person.

Arbetsdomstolen har funnit att en bestämmelse i tobaksavtalet om att den lokala fackliga organisationen ska erhålla en kopia av anställningsbevis avseende anställningar där anställningstiden överstiger en månad, innebär en skyldighet för arbetsgivaren att lämna ut omaskerade kopior. Arbetsdomstolen har vidare funnit att arbetsgivaren kunnat följa både kollektivavtalsbestämmelsen och dataskyddslagstiftningen (dataskyddsförordningen och dataskyddslagen). En arbetsgivare som av dataskyddsskäl endast lämnat ut kopior där arbetstagarens personuppgifter maskerats, har ålagts att betala allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 19 maj 2021

Domen refereras inte

En polis åkte på en semesterresa till Seychellerna under en period som endast delvis omfattades av för honom beviljad semester. Under bortavaron sjukanmälde han sig till arbetsgivaren för den vecka av resan för vilken han inte beviljats semester. Efter återkomsten till arbetet avskedades han från sin anställning med hänvisning till olovlig frånvaro. Arbetsdomstolen har funnit utrett att arbetstagaren inte var arbetsoförmögen på grund av sjukdom och att avskedandet varit lagligen grundat.

En arbetstagare har avskedats från sin tillsvidareanställning. Under året därefter har han haft provanställningar hos två olika arbetsgivare, som inte har övergått i tillsvidareanställning. Det har inte påståtts att provanställningarna har upphört av till följd av misskötsamhet eller motsvarande från hans sida eller att han felaktigt skilts från dessa anställningar. Arbetsdomstolen har funnit att det finns ett skadeståndsrättsligt relevant orsakssamband (adekvat kausalitet) mellan avskedandet och arbetstagarens inkomstförlust efter såväl den första som den andra provanställningen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Kollektivavtalstolkning. I ett kollektivavtal för besöksnäringen finns en reglering om att arbetstagare tjänar in s.k. extra ledighetsdagar när de t.ex. arbetar vissa helgdagar, att läggas ut senare. Kollektivavtalsparterna är oeniga om vad som gäller enligt kollektivavtalet om arbetstagaren blir sjuk en sådan utlagd extra ledighetsdag, om utläggningen av dagen ska återtas eller inte. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren inte brutit mot kollektivavtalet när arbetsgivaren för en arbetstagare inte återtog utläggningen av två extra ledighetsdagar, trots att arbetstagaren kom att bli sjuk de utlagda dagarna. Arbetsdomstolen har även funnit att arbetstagaren inte har rätt till sjuklön för dessa dagar.

Fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade en från Kronofogdemyndigheten överlämnad talan, utan att utreda om det fanns förutsättningar för och önskemål om att överlämna målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har funnit att tingsrätten borde ha utrett behörighetsfrågan innan den förelade käranden att betala en tilläggsavgift och att det därför var fel av tingsrätten att avvisa kärandens talan på grund av underlåtenhet att betala tilläggsavgift.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 21 april 2021

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 14 april 2021

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 7 april 2021

Domen refereras inte

En arbetstagare har efter ett möte med arbetsgivarens verkställande direktör inte utfört arbete i arbetsgivarens verksamhet. Arbetsgivaren har haft grundad anledning att inse att arbetstagaren med fog uppfattat sig som skild från anställningen men har inte agerat för att undanröja missförståndet. Händelseförloppet har enligt Arbetsdomstolen därför jämställts med ett avskedande. Arbetsdomstolen har även funnit att arbetsgivaren ska betala skadestånd för formaliafel – s.k. konsekvensskadestånd – enligt 19 och 30 §§ anställningsskyddslagen.

En skådespelare som engagerats för att under tre månader medverka i uppsättningen av en teaterpjäs har ansetts vara arbetstagare. Även fråga om avtal har träffats om att viss del av lönen bara ska betalas om alla planerade föreställningarna genomfördes.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 17 mars 2021

Målet gällde bl.a. om en talan avseende skadestånd enligt anställningsskyddslagen var preskriberad. Fråga var dels om arbetsgivaren, som utträtt ur sin arbetsgivarorganisation, alltjämt var bunden av ett kollektivavtal och dess förhandlingsordning, dels om arbetstagaren väckt talan i rätt tid efter att tvisteförhandling avslutats. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte var bunden av kollektivavtalet och dess förhandlingsordning, eftersom de avtalsslutande organisationerna, efter att arbetsgivaren utträtt, i samband med en sedvanlig avtalsrörelse träffat ett nytt avtal som ersatte det tidigare avtalet. Arbetsgivaren och arbetstagarens fackliga organisation hade genomfört tvisteförhandlingar på såväl lokal som central nivå, utan att frågan om preskription berörts. Eftersom arbetsgivaren inte var bunden någon förhandlingsordning, fann Arbetsdomstolen att tvisteförhandlingen var slutförd efter en förhandlingsomgång, men att arbetsgivaren genom sitt handlande fick anses ha medgett en förlängning av preskriptionsfristen med en månad efter att den centrala förhandlingen avslutades (se AD 2000 nr 85 och AD 2006 nr 25). Eftersom talan väcktes senare än så var den preskriberad.

Fråga om avskedande och om en anställd hos Arbetsförmedlingen bl.a. har gjort sexuella närmanden mot en arbetssökande, såväl fysiskt som verbalt, och utlovat förmåner till henne i utbyte mot en sexuell relation. Domstolen har funnit påståendena styrkta och att det därmed funnits skäl för avskedandet.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Ett bolag har låtit en arbetstagare göra privata inköp genom bolaget från bolagets leverantör till samma pris som bolaget betalat denne. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren är konsument och arbetsgivaren näringsidkare i preskriptionslagens mening och att preskriptionstiden för arbetsgivarens fordran mot arbetstagaren för inköpet därmed är tre år. Även fråga om preskriptionsavbrott har skett.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 3 februari 2021

Fråga om det funnits förutsättningar för att enligt 34 § anställningsskyddslagen interimistiskt förordna om att en anställning ska upphöra därför att det är mer eller mindre klart att en förd talan om ogiltigförklaring av arbetsgivarens uppsägning av anställningen är preskriberad. Parterna är oense om när underrättelsefristen enligt 40 § anställningsskyddslagen börjat löpa och hur lång den varit. Arbetsdomstolen har funnit att det inte varit skäligt att kräva att uppsägningsbeskedet, med sådant besked om ogiltighetstalan som avses i 8 § andra stycket anställningsskyddslagen, skulle ha lämnats till arbetstagaren personligen, utan godtagit att arbetsgivaren i stället, enligt 10 § anställningsskyddslagen, sänt det till arbetstagarens senast kända adress i ett rekommenderat brev. Därmed har underrättelsefristen om två veckor börjat löpa tio dagar efter det att arbetsgivaren sände brevet, trots att arbetstagaren inte hämtade ut det och således inte fick något besked om ogiltighetstalan.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 20 januari 2021

Domen refereras inte

En arbetstagare har tillsammans med en affärskompanjon bildat ett bolag som säljer prefabricerade betongbyggnader i konkurrens med arbetstagarens tidigare arbetsgivare. Arbetstagaren, kompanjonen och bolaget har i den nya verksamheten bl.a. använt ett kalkylprogram som var den tidigare arbetsgivarens företagshemlighet och ett upphovsrättsligt skyddad verk som denne innehade. Allmänna uttalanden om skadestånd enligt upphovsrättslagen och 2018 års företagshemlighetslag. Även fråga om ett vitesförbud enligt de båda lagarna kan omfatta en annan typ av angrepp eller intrång än det som angriparen gjort sig skyldig till.