2020

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 30 december 2020

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 16 december 2020

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 9 december 2020

Fråga om bevisbördan för att en arbetstagare vid en restaurang arbetat motsvarande det överenskomna arbetstidsmåttet. Arbetsdomstolen har uttalat att arbetsgivare, som enligt lag är skyldig att föra personalliggare, som utgångspunkt har bevisbördan för att arbetstagaren inte arbetat motsvarande det avtalade arbetstidsmåttet, i vart fall om tvisten uppkommer inom den tid som arbetsgivaren är skyldig att bevara uppgifterna.

Domen refereras inte

Tvisten har rört ett bolag som är bundet av två konkurrerande kollektivavtal. I båda avtalen finns en likalydande bestämmelse om att vid skiftarbete förläggs arbetstiden enligt lokalt upprättat arbetstidsschema. Den huvudsakliga tviste-frågan har rört om bolaget varit skyldigt att tillämpa den bestämmelsen även i relation till den arbetstagarpart som ingått det senast tecknade avtalet, dvs. andrahandsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget inte varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen i andrahandsavtalet. Vid denna bedömning har tvisten rört om bolaget varit skyldigt att förhandla frågan om ändrade arbetstidsscheman enligt 11 § medbestämmandelagen med arbetstagarorganisationen med det andrahandsavtalet, vilket Arbetsdomstolen funnit. Slutligen har tvisten rört om bolaget hindrat ett skyddsombud och facklig förtroendeman utsedd av arbetstagarorganisationen med andrahandsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget varit skyldigt att samverka med även detta skyddsombud och att skyddsombudet/förtroendemannen hindrats i att fullgöra sitt uppdrag eftersom han inte kan anses ha blivit involverad på rätt sätt i frågan om ändrade arbetstidsscheman.

Ett pastorat lämnade visst besked om en kyrkomusikers möjlighet att arbeta hemma och om hans ansvar för en barnkör. Fråga om detta har inneburit beslut om viktigare förändringar av musikerns arbetsförhållanden och om pastoratet, genom att inte förhandla, har brutit mot förhandlingsskyldigheten i 13 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen fann att pastoratet inte brutit mot förhandlingsskyldigheten. Även fråga om ändring av talan.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Rättegångskostnader med anledning av ansökan om intrångsundersökning enligt upphovsrättslagen.

Fråga om det funnits saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av bristande prestationer och samarbetsproblem som är kopplade till en funktionsnedsättning i form av autism.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 4 november 2020

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 28 oktober 2020

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En provanställd handläggare vid Försäkringskassan var föräldraledig under huvuddelen av prövotiden. Skälet till föräldraledigheten var främst att hans hustru drabbats av en förlossningsdepression. Mot bakgrund av handläggarens omfattande föräldraledighet ansåg sig Försäkringskassan inte kunna bedöma hans prestationer och beslutade därför att provanställningen inte skulle övergå i en tillsvidareanställning. Målet gällde om handläggaren blivit utsatt för könsdiskriminering eller missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen. Arbetsdomstolen kom fram till att Försäkringskassans beslut saknade samband med att skälet till att handläggaren tog ut föräldraledighet var hans hustrus förlossningsdepression och att handläggaren inte blivit könsdiskriminerad. Däremot fann Arbetsdomstolen att handläggaren blivit missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen. Eftersom Försäkringskassan hade kunnat tillgodose sitt intresse av att pröva handläggarens prestationsförmåga genom att erbjuda honom förlängning av provanställningen, i stället för att avbryta anställningen, var Försäkringskassans beslut att avbryta anställningen inte en nödvändig följd av föräldraledigheten. Arbetsdomstolen uttalade att en arbetsgivare och en provanställd arbetstagare, i en situation där frågan om att avbryta en provanställning har aktualiserats på grund av att arbetstagaren varit frånvarande från arbetet under stora delar av prövotiden, utan hinder av anställningsskyddslagen kan komma överens om att förlänga prövotiden med en period som motsvarar frånvaron. Arbetsdomstolen uttalade även att en myndighets beslut att träffa en sådan överenskommelse inte kan anses ske vid anställning eller avse ett beslut om anställning, och att beslutet därför inte omfattas av bestämmelserna i 12 kap. 5 § regeringsformen, 4 § lagen om offentlig anställning eller 4–8 §§ anställningsförordningen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 9 september 2020

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Ett bolag som bedriver stuveriverksamhet i Göteborgs hamn beslutade om en tillfällig förändring under en veckas tid av hur arbetslagen i hamnen skulle bemannas. Bolaget förhandlade inte med Svenska Hamnarbetarförbundet inför beslutet och förbundets huvudskyddsombud deltog inte vid planeringen av förändringen och fick inte någon underrättelse om den beslutade förändringen. Den beslutade förändringen kom dock aldrig att genomföras. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget inte agerat i strid med 11 § medbestämmandelagen, eftersom beslutet gällde en åtgärd av tillfällig karaktär under en begränsad tid och därför inte avsett en viktigare förändring av arbetsförhållandena för förbundets medlemmar. Arbetsdomstolen har funnit att det inte förekommit någon förändring av betydelse för arbetsmiljöförhållandena, eftersom den planerade förändringen inte genomfördes, och att underlåtenheten att underrätta huvudskyddsombudet därmed inte utgjort ett skadeståndsgrundande hindrande för denne att fullgöra sina uppgifter. Arbetsdomstolen har dock funnit att den planerade förändringen hade betydelse ur arbetsmiljösynpunkt och att bolaget hindrat huvudskyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter, eftersom han inte gavs möjlighet att delta i planeringen.

Fråga om en tornväktare i Ystad varit tillsvidareanställd eller haft upprepade tidsbegränsade anställningar.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 12 augusti 2020

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 5 augusti 2020

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 29 juli 2020

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 22 juli 2020

Fråga om det funnits laga skäl för avskedande eller i vart fall saklig grund för uppsägning. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren, en busschaufför, har utsatt arbetsgivarens egendom för skadegörelse och att laga skäl för avskedande funnits.

Arbetsdomstolen har ansett att det funnits laga grund för avskedande av en polisinspektör som, på sin fritid, har gjort sig skyldig till misshandel av normalgraden.

En receptionist som var anställd hos Sudans ambassad i Sverige blev uppsagd och väckte talan vid svensk domstol mot Sudan om ersättning på grund av uppsägningen. Samtidigt väckte receptionistens arbetstagarorganisation talan mot Sudan om skadestånd för brott mot medbestämmandelagen i form av förhandlingsvägran. Receptionisten, som är svensk medborgare och har hemvist i Sverige, hade inte annan koppling till Sudan än anställningen. Arbetsdomstolen har funnit att den folkrättsliga sedvanerätten om statsimmunitet inte utgjort hinder mot att ta upp receptionistens talan vid svensk domstol. Däremot har Arbetsdomstolen funnit att det finns sådant hinder i fråga om arbetstagarorganisationens talan.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Stridsåtgärd. Två regioner inom Byggnadsarbetareförbundet har i brev till vissa byggföretag krävt att dessa ska häva sina entreprenadavtal med ett bolag. Arbetsdomstolen har vid en interimistisk prövning funnit att regionernas agerande inte utgjorde en stridsåtgärd mot bolaget.

Domen refereras inte

Det förhållandet att det i ett avtal om provanställning anges en viss uppsägningstid talar inte i sig för att parterna avsett att avtala bort möjligheten att enligt anställningsskyddslagen avsluta provanställningen, utan uppsägning och uppsägningstid, genom ett besked.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En arbetstagare har varit anställd hos ett bolag som registrerats i England enligt engelsk rätt och har utfört sitt arbete i Sverige. Sedan arbetstagaren väckt talan och yrkat bl.a. skadestånd enligt anställningsskyddslagen har bolaget avregistrerats enligt en bestämmelse i den engelska aktiebolagslagen om s.k. voluntary striking off. Arbetsdomstolen har funnit att frågan om bolaget efter avregistreringen kan svara i domstol ska bedömas enligt engelsk rätt samt att engelsk rätt innebär att ett bolag som avregistrerats genom voluntary striking off inte kan svara i domstol, men att den som anser sig ha ett krav mot det avregistrerade bolaget hos domstol kan ansöka om att bolaget åter ska registreras och att bolaget – sedan det åter registrerats – kan svara i domstol. Arbetsdomstolen har därför ansett att arbetstagaren, innan frågan om avvisning prövas, bör beredas tillfälle att uppge om han önskar begära att bolaget åter ska registreras och i så fall få möjlighet att göra det.

En arbetsgivare som påstår att ett skriftligt anställningsavtal har upprättats för skens skull, har ansetts ha bevisbördan för att parterna varit överens om att avtalet inte ska tillämpas dem emellan.

Kollektivavtalstolkning. I ett kollektivavtal för lagerarbetare på KFO-området, som är ett minimilöneavtal som tillåter att arbetsgivaren betalar arbetstagarna mera än kollektivavtalets minimitidlöner inklusive tillägg, finns en bestämmelse om att de lokala parterna kan träffa överenskommelse om ackord/premielön. Arbetsdomstolen har funnit att en arbetsgivare som ensidigt, dvs. utan att de lokala parterna träffat en överenskommelse om det, infört individuell prestationsbaserad lön, har brutit mot kollektivavtalet.

Domen refereras inte

I en uppsägningstvist har en arbetstagare yrkat fastställelse av att han har rätt till ett ekonomiskt skadestånd upp till ett visst belopp, vilket motsvarar 16 månadslöner i enlighet med 39 § anställningsskyddslagen. Fastställelseyrkandet har inte ansetts tillåtet enligt 13 kap. 2 § rättegångsbalken.

En underhållsreparatör inom tung industri har under en längre tid medvetet olovligen kört arbetsfordon i arbetet på arbetsgivarens industriområde, som har en komplex och farofylld trafikmiljö. Arbetsgivarens avskedande av underhållsreparatören har ansetts lagligen grundat. Underhållsreparatörens eventuella alkoholsjukdom kunde inte i någon relevant mening anses ha orsakat det agerande som har betydelse för avskedandefrågan.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 13 maj 2020

Domen refereras inte

En projektledare vid ett installationsföretag, i praktiken platschef för ett av företagets kontor, har avskedats sedan det framkommit att han, vid sidan av sin anställning, utan lov överfört 450 000 kr från arbetsgivarbolagets systerföretag till sitt eget företag. Avskedandet har ansetts lagligen grundat.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Provocerad uppsägning. En VVS-montör har avslutat sin anställning hos ett bolag. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen har föranletts av bolaget, att bolaget därvid har handlat i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt och att montörens uppsägning därför ska jämställas med en uppsägning från bolagets sida. Det har inte funnits saklig grund för att skilja honom från anställningen.

En forskare vid ett statligt universitet har avskedats sedan universitetet beslutat att forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Arbetsdomstolen har funnit att universitetets beslut inte i sig är laga grund för avskedandet eller saklig grund för uppsägning, och att det inte heller innebär att forskaren faktiskt gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Arbetsdomstolen har i stället självständigt prövat om forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning på det sätt staten påstått. Arbetsdomstolen har vid denna prövning kommit fram till att staten inte har visat att forskaren gjort sig skyldig till påstådd oredlighet i forskning.

Interimistiskt förordnande. En vice vd i ett bolag som hyr ut byggnadsställningar m.m. har under sin anställning skickat mejl med företagshemlig information till sin mejladress hos ett bolag som han företräder och som bedriver med arbetsgivaren konkurrande verksamhet. Arbetsdomstolen har ansett att det funnits förutsättningar att enligt 14 § företagshemlighetslagen vid vite förbjuda vice vd:n och det konkurrande bolaget att, för tiden fram till dess att målet slutligt har avgjorts eller något annat beslutas, att angripa de aktuella företagshemligheterna. Däremot har Arbetsdomstolen inte ansett att det funnits förutsättningar att enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken besluta att Kronofogdemyndigheten ska omhänderta bl.a. datamedier hos det konkurrerande bolaget som innefattar de aktuella företagshemligheterna.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Fråga bl.a. om en tidigare arbetstagare till sin nya arbetsgivare utnyttjat eller röjt företagshemlig information tillhörig den tidigare arbetsgivaren såvitt avser dels utformningen av en uppfinning, som patentsökts, dels vidareutveckling av uppfinningen.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 25 mars 2020

Domen refereras inte

Familjemedlemsundantaget i anställningsskyddslagen. En arbetstagare har varit anställd i ett bolag som ägdes och drevs av hennes make. Arbetstagaren sades upp knappt tio månader efter att dom på äktenskapsskillnad hade meddelats. Arbetsdomstolen har funnit att anställningsskyddslagen inte var tillämplig på arbetstagaren när uppsägningen skedde.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 11 mars 2020

Domen refereras inte

Polismyndigheten har vid avbrytandet av en provanställning för en operatör med huvudsaklig arbetsuppgift att nedteckna på telefon lämnade anmälningar tillämpat ett språkkrav. Fråga om Polismyndigheten därigenom utsatt operatören, som har en funktionsnedsättning i form av dyslexi, för indirekt diskriminering. Också fråga om storlek av diskrimineringsersättning för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Kyrkorådets ordförande har för ett pastorat undertecknat ett avtal med en präst om att prästens anställning skulle upphöra och att prästen skulle få ett avgångsvederlag. Arbetsdomstolen har funnit att pastoratet varit behörigen företrätt när avtalet träffades samt att avtalet inte är oskäligt. Vidare har domstolen funnit att pastoratet ska betala allmänt skadestånd till prästens arbetstagarorganisation för att inte ha betalat vederlaget sedan rättsverkan enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.

Ett företag som tillhandahåller en internetbaserad tjänst för kemikaliehantering har väckt talan mot tre tidigare anställda, två bolag samt tre företrädare för bolagen och gjort gällande att svarandena har angripit företagets företagshemligheter för att bygga upp en konkurrerande verksamhet. Utifrån 1990 års företagshemlighetslag prövar domstolen bl.a. om viss information utgör företagshemligheter och om någon av svarandena röjt eller utnyttjat företagshemlig information.

Domen refereras inte

Tvisten rör om en arbetsgivare genom att vid tre tillfällen neka en ST-läkare att få utföra bisysslor dels utsatt henne för direkt diskriminering som har samband med funktionsnedsättning – hennes astma, dels brutit mot kollektivavtalets bestämmelse om bisysslor.

Domen refereras inte

Fråga om målares restid mellan bostad och arbetsplats ska betraktas som arbetstid mot bakgrund av en dom från EU-domstolen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Tvist om lön till en snickare. Fråga dels om vilken timlön som avtalats mellan arbetsgivaren och snickaren, dels om snickaren har rätt till lön för tid när han inte arbetat.

En person, som är döv, sökte en anställning som receptionist. Det var fråga om ett vikariat om åtta månader. I annonsen ställdes krav på att de sökande skulle behärska samtliga telefontekniker, innefattande även taltelefoni. Personen kallades inte till intervju och erhöll inte heller anställningen eftersom han, på grund av att han är döv, inte kan använda taltelefon. Fråga om detta har utgjort direkt diskriminering, indirekt diskriminering eller diskriminering genom bristande tillgänglighet.

Interimistiskt förordnande enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen. En säljare vid ett charkföretag har sagts upp under angivande av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har ansett att det är mer eller mindre uppenbart att det funnits saklig grund för uppsägning.

Fråga om ett måleriföretag brutit mot en bestämmelse i måleriavtalet om att arbetsgivaren ska anvisa personalutrymme.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 15 januari 2020

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 8 januari 2020