2015
Meddelade domar 2015
Domen refereras inte
Fråga om fördelning av rättegångskostnaderna efter det att käranden återkallat talan sedan motparten försatts i konkurs.
Kollektivavtalstolkning. Tvist har uppkommit bl.a. om vissa delar i en på visst sätt beräknad resultatbonus ska ingå som en rörlig lönedel (P) i det genomsnittliga förtjänstläget enligt § 4 mom 2 bemanningsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att så inte är fallet.
Domen refereras inte
En kvinna var anställd som chaufför hos ett bolag som utförde transporter för ett landsting. Ett annat bolag vann senare en upphandling för aktuella transporter och avsåg därför att anställa chaufförer. Kvinnan sökte arbete hos det nya bolaget. Vid tidpunkten för anställningsintervjun var hon gravid. Fråga om det nya bolaget gjort sig skyldigt till könsdiskriminering när det inte erbjöd henne anställning.
Domen refereras inte
Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister. Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden. Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella. Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna – att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende – utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten. Med beaktande av EU:s s.k. likvärdighetsprincip har kollektivavtalen lämnats utan avseende enligt 36 § avtalslagen och skadestånd till bolaget utdömts enligt medbestämmandelagen.
Domen refereras inte
Arbetstagaren fick ett sms från arbetsgivarens son vari angavs att hon var sparkad med omedelbar verkan. Tvisten gäller i huvudsak om arbetstagaren avskedats genom sms:et, och därvid om det skickats på uppdrag av arbetsgivaren, eller om arbetstagaren avskedats som ett resultat av arbetsgivarens agerande eller brist på agerande därefter alternativt om arbetstagaren provocerats att frånträda sin anställning eller om arbetstagaren självmant frånträtt anställningen. Även tvist om allmänt skadestånd ska utgå för s.k. formaliafel samt om arbetstagaren utsatts för könsdiskriminerande trakasserier i strid med diskrimineringslagen.
En arbetsgivare har hos Kronofogdemyndigheten ansökt om betalningsföreläggande mot en arbetstagare. Arbetsgivaren är inte medlem i någon arbetsgivarorganisation men har slutit ett så kallat hängavtal med en arbetstagarorganisation i vilken arbetstagaren är medlem. Arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med det kollektivavtalet. Målet har såsom tvistigt hänskjutits till rättegång i tingsrätt. Tingsrätten har på yrkande av arbetsgivaren överlämnat målet till Arbetsdomstolen. Fråga om det varit rätt av tingsrätten att överlämna målet till Arbetsdomstolen.
Målet gäller tolkning av löneavtalet mellan Teknikarbetsgivarna och Unionen. Tvist har uppkommit i fråga om bestämmelsen om lönepott för lokal förhandling i löneavtalet har innebörden att det krävs en överenskommelse mellan lokala parter för att lönepotten ska kunna avsättas på nivån juridisk person.
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Tolkning av kollektivavtal. Två piloter har med kort varsel fått sin starttid för tjänstgöring framflyttad samtidigt som sluttiden för tjänstgöringen inte senarelagts. Fråga om detta utgjort en sådan programändring som enligt kollektivavtalet ger rätt till kompensation.
Domen refereras inte
En arbetstagare hos SVT har skrivit inlägg på Facebook och bl.a. tagit ställning i en fråga som han bevakade inom ramen för sin anställning som reporter och programledare. Med hänvisning till SVT:s public serviceuppdrag förändrade arbetsgivaren arbetstagarens arbetsuppgifter under en viss period och tilldelade honom en erinran. Fråga huvudsakligen om arbetsgivaren därigenom gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott. Arbetsdomstolen har gjort bedömningen att det inte är visat att en åberopad kollektivavtalsbestämmelse innebär en skadeståndssanktionerad ömsesidig lojalitetsplikt. Domstolen har inte heller funnit att SVT agerat i strid med Europakonventionen och god sed på arbetsmarknaden eller i strid med det enskilda anställningsavtalet. Även fråga om del av talan ska avvisas enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.
Domen refereras inte
Målet gäller tolkning av kollektivavtal, det s.k. Flygplatsavtalet med bilaga för räddningstjänst. Tvist har uppkommit om vilka bestämmelser som ska tillämpas och därmed vilken ersättning som ska utgå vid tjänstgöring under sådana dygnspass som sker utöver ordinarie tjänstgöringspass. Även fråga om vissa delar av förbundets talan är preskriberad.
Ett bolag betalar enligt bemanningsavtalet grundlön samt prestationslön vid arbete över ett viss antal timmar till sina ambulerande tjänstemän. Fråga om bolaget, genom att inte sänka gränsen för när prestationslön utbetalas, har missgynnat en ambulerande tjänsteman enligt föräldraledighetslagen när denne har varit föräldraledig på grund av tillfällig vård av barn.
En arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist. Fråga om uppsägningen i själva verket berott på förhållanden som varit hänförliga till arbetstagaren personligen, s.k. fingerad arbetsbrist, samt om det funnits ett samband med arbetstagarens funktionsnedsättningar och om uppsägningen därför varit diskriminerande. Även fråga om arbetstagaren därutöver blivit utsatt för direkt diskriminering, trakasserier, repressalier och om arbetsgivaren brutit mot diskrimineringslagens utredningsskyldighet.
Vid en lokal förhandling som hölls med anledning av att en arbetstagare hade avskedats drog arbetsgivaren tillbaka avskedandet och parterna enades om en uppsägning av arbetstagaren av personliga skäl från det datum då förhandlingen hölls. Arbetstagarorganisationen ansåg dock att uppsägningen inte var sakligt grundad. Den inställningen vidhölls vid en efterföljande central förhandling. Arbetstagaren själv väckte sedan talan vid tingsrätt och yrkade skadestånd för att han hade avskedats i strid med 18 § anställningsskyddslagen. Efter att fristen enligt 41 § anställningsskyddslagen hade löpt ut anförde arbetstagaren i en skrift till tingsrätten att för det fall han skulle anses ha blivit uppsagd skulle arbetsgivaren betala skadestånd till honom för uppsägning utan saklig grund i strid med 7 § anställningsskyddslagen. Fråga om den nya omständigheten, att han blivit uppsagd utan saklig grund, kan anses ha omfattats av den väckta talan eller om kravet såvitt det grundas på uppsägningen är preskriberat.
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Kollektivavtalstolkning. I kollektivavtalet för Allokemisk Industri finns regler om arbetstidsförkortning, som kan utgå i form av antingen lediga dagar eller som ett tillägg på lönen beroende på vad de lokala parterna har kommit överens om. Tvist har uppkommit om hur många dagars arbetstidsförkortning som enligt kollektivavtalet ska gälla för de företag som från och med den 1 april 2014 eller därefter blir bundna av avtalet.
Två bussförare och en färdtjänst- och sjukreseförare har i enlighet med ett bolags ålderspolicy nekats ny behovsanställning med anledning av att de fyllt 70 år. Parterna är överens om att förarna genom bolagets handlande i och för sig har utsatts för en särbehandling på grund av ålder som omfattas av diskrimineringsförbudet i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen. Fråga om särbehandlingen ändå kan anses ha varit tillåten i enlighet med något av undantagen i 2 kap. 2 § samma lag.
Tolkning av kollektivavtal. Fråga om allmän visstidsanställning är en tillåten form en tidsbegränsad anställningen enligt ett kollektivavtal för tjänstemän i mediaföretag.
En 56-årig arbetsbristdrabbad arbetstagare i Långsele har haft godtagbar anledning att avböja ett erbjudande om omplacering till Örebro. Arbetstagaren – en kundtjänstmedarbetare vid ett tvätteri – har ansetts ha haft tillräckliga kvalifikationer för en ledig befattning som arbetsledare (teamledare) i produktionen vid tvätteriet. Sedan arbetstagaren sagts upp på grund av arbetsbrist till följd av omorganisation och tvist uppkommit om uppsägningens giltighet har arbetstagaren avstängts från arbetet när hennes arbetsuppgifter till följd av omorganisationen försvunnit. Det har funnits särskilda skäl för avstängningen enligt 34 § andra stycket anställningsskyddslagen.
Domen refereras inte
Tvist om giltighet av ett avskedande av en produktionsledare. Fråga bland annat om produktionsledaren hade registrerat arbetstid felaktigt.
Tvist om giltighet av ett avskedande av en platschef. Fråga bland annat om platschefen hade attesterat egna tidrapporter i strid med arbetsgivarens instruktioner.
Domen refereras inte
Ett universitet har missgynnat en anställd lektor av manligt kön i samband med hanteringen av ett s.k. meriteringsstöd som riktats till personer som tillhörde det kön som var underrepresenterat bland professorerna. Missgynnandet har inneburit könsdiskriminering enligt diskrimineringslagen och arbetsgivaren har medgett att betala viss diskrimineringsersättning till lektorn. Diskrimineringsombudsmannen som fört talan för lektorn har yrkat ett högre belopp. Fråga om vilken diskrimineringsersättning som ska betalas.
Tvisten gäller om uppgifterna att förbereda och delta i ackordsförhandlingar och ackordsavstämningar som en lagbas och facklig förtroendeman utför för det egna arbetslaget ska ersättas som ackordstid eller parallelltid enligt den mellan parterna gällande förtroendemannaöverenskommelsen från år 2010. Arbetsdomstolen har bl.a. funnit att uppgifterna utgjort facklig verksamhet på den egna arbetsplatsen och att ersättningsregeln som den framgår av 2007 års lydelse av förtroendemannaöverenskommelsen alltjämt utgör avtalsinnehåll mellan parterna och att rätt till parallelltidsersättning därmed inte förelegat. Även fråga om del av talan ska avvisas.
Två lokala lönerevisionsöverenskommelser har träffats vari ingått en reglering om sammanlagt två ledighetsdagar. Överenskommelserna har sagts upp av arbetsgivaren, varefter arbetstagare nekats att få ut de två ledighetsdagarna. Tvisten har i första hand rört frågan om överenskommelserna till följd av uppsägningen upphört att gälla och därvid om överenskommelserna varit möjliga att säga upp, vilket domstolen funnit. Därefter fråga om arbetstagarna ändå haft rätt till två ledighetsdagar på grund av s.k. efterverkan i de enskilda anställningsavtalen. Arbetsdomstolen har funnit att principen om kollektivavtals efterverkan inte varit tillämplig.
Domen refereras inte
Sveriges Television Aktiebolag (SVT) kallade Svenska Musikerförbundet till förhandling inför en planerad utläggning av ett par säsonger i ett TV-program till ett externt produktionsbolag. Fråga om SVT har varit förhandlingsskyldigt enligt 38 § medbestämmandelagen inför produktionsutläggningen samt om SVT i så fall har uppfyllt sin informationsskyldighet enligt detta lagrum genom den information som lämnats vid förhandlingen.
En arbetstagare har sagt upp sig och tagit anställning hos en konkurrent. Innan arbetstagaren slutade sin anställning överförde han väsentliga delar av arbetsgivarens kunddatabas till filer som sparades bl.a. på arbetstagarens personliga dator. Fråga bl.a. om kunddatabasen utgjort ett upphovsrättsligt skyddat verk eller omfattades av det s.k. katalogskyddet enligt 49 § upphovsrättslagen. Även fråga om arbetstagaren brutit mot företagshemlighetslagen.
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Domen refereras inte
En anställd frisör har efter att ha bytt anställning kontaktat några av den tidigare arbetsgivarens kunder genom bl.a. sms och meddelat att hon bytt arbetsplats. Fråga om frisören genom sitt agerande är skadeståndsskyldig mot den tidigare arbetsgivaren för brott mot lojalitetsplikten i anställningen, mot kollektivavtalet och mot företagshemlighetslagen.
Fråga om det finns skäl att, enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen interimistiskt förordna att anställningen ska upphöra. – En uppsagd arbetstagare har yrkat ogiltigförklaring av uppsägningen av henne och arbetsgivaren har invänt att talan om ogiltighet är preskriberad. Vid bedömningen av preskriptionsfrågan har fråga uppkommit om när den tvisteförhandling som har begärts har avslutats och därvid den fackliga organisationens passivitet att få en förhandling till stånd.
Ett antal arbetstagare har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. De har fortsatt att arbeta under uppsägningstiden. Under denna tid lade arbetsgivaren om produktionen från tvåskift till dagtid. Omläggningen av arbetstiden gällde för samtliga arbetstagare – uppsagda såväl som de som inte hade sagts upp – och medförde att ob-ersättning inte längre betalades. Fråga om de uppsagda arbetstagarna enligt 12 § anställningsskyddslagen har varit berättigade till ob-ersättning även under den del av uppsägningstiden som infallit efter omläggningen till dagtidsarbete.
Fråga om en arbetstagare har rätt till ytterligare ersättning för intjänad arbetstidsförkortning och därvid bl.a. om det är visat att arbetsgivaren tillämpade sammanfallande intjänande- och uttagsår. Även fråga om arbetstagaren och förbundet avtalat bort rätten till ett eventuellt allmänt skadestånd.
Fråga om ett antal arbetstagare har rätt till ytterligare ackordslön och därvid tolkning av begreppet urtag i kollektivavtalet Kombiackordsprislistan 2010 för golvläggningsbranschen.
Domen refereras inte
Vid ett bolag som bedriver bussverksamhet förekom samarbetsproblem mellan trafikledningen och ett skyddsombud. Bolaget påkallade förhandling med den arbetstagarorganisation som utsett skyddsombudet. Vid förhandlingen framförda bolaget kritik mot skyddsombudet och uttryckte att bolaget ville att arbetstagarorganisationen skulle avsätta honom som skyddsombud. Arbetstagarorganisationen avvisade bolagets krav. Bolaget lade därefter ut information på bolagets hemsida om sin syn på konflikten med skyddsombudet. Fråga om bolaget genom förhandlingsframställningen, genom sitt agerande vid förhandlingen och genom informationen kränkt skyddsombudets föreningsrätt, samt om detta agerande hindrat honom från att fullgöra sina uppgifter som skyddsombud och facklig förtroendeman i strid med 6 kap. 10 § arbetsmiljölagen och 3 § förtroendemannalagen.
Fråga huvudsakligen om tolkning av ett lokalavtal vid ett pappersbruk och om avtalet inneburit två alternativa driftformer med två olika årsarbetstider och förläggningsregler, eller inte.
Domen refereras inte
En lärare har haft flera på varandra följande vikariatsanställningar. Fråga om tillämpning av den så kallade omvandlingsregeln i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen. Fråga även om arbetsgivaren har skiljt läraren från hennes anställning eller om läraren frivilligt frånträtt anställningen.
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Ett asfalt- och betongbolag har avskedat en krossmaskinist. Som grund för avskedandet har bolaget åberopat att krossmaskinisten stulit diesel från bolagets dieseltank på arbetsplatsen. Fråga huruvida bolaget har förmått styrka att krossmaskinisten har gjort sig skyldig till den aktuella stölden och om laglig grund för avskedande förelegat.
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Fråga om arbetet för fem arbetstagare vid beredningsavdelningen på en fabrik som tillverkar snus, varit anordnat så att det ska betraktas som skiftarbete i den mening som avses i tobaksavtalet.
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Tvisten gäller om ett avskedande har varit lagligen grundat. Fråga om arbetsgivaren har känt till de omständigheter som åberopats till grund för avskedandet mer än två månader innan underrättelsen om det tilltänkta avskedandet lämnades och därför, till följd av den s.k. tvåmånadersregeln, förlorat möjligheten att åberopa omständigheterna som avskedandegrund.
Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en frisör, som var gravid, samt om arbetsgivaren genom uppsägningen gjort sig skyldigt till direkt könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen.
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en personlig assistent anställd hos ett assistansbolag och därvid bl.a. betydelsen av brukarens inställning till den personliga assistenten.
En revisor och hans arbetsgivare har träffat ett avtal med en konkurrensklausul. Enligt klausulen skulle revisorn under två år efter att anställningen hade upphört till sin tidigare arbetsgivare betala 35 procent av de intäkter som han, eller den som han arbetar för, haft från kunder för vilka han var kundansvarig hos den tidigare arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har funnit att klausulen uppbars av ett berättigat intresse, att den innebar en begränsning av arbetstagarens möjligheter att verka som revisor som inte bara var marginell samt att revisorn inte fick någon kompensation under bindningstiden och att hans lön och anställningsvillkor inte heller hade bestämts med beaktande av den begränsning som konkurrensklausulen medförde. Domstolen har vid en helhetsbedömning ansett att klausulen är oskälig enligt 38 § avtalslagen.
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Domen refereras inte
Domen refereras inte
En arbetstagare har avbrutit preskription enligt 41 § anställningsskyddslagen genom att väcka och fullfölja en talan om skadestånd. I den rättegången utdömdes bl.a. ekonomiskt skadestånd för tiden till och med dagen för huvudförhandlingen. Arbetstagaren har därefter väckt ny talan och yrkat ekonomiskt skadestånd för tiden därefter. Talan i den första rättegången har ansetts innebära preskriptionsavbrott i förhållande krav på ekonomiskt skadestånd för tiden efter huvudförhandlingen, även utan att något förbehåll gjordes vid den första rättegången. Efter preskriptionsavbrott enligt 41 § anställningsskyddslagen tillämpas preskriptionslagen (1981:130).
Fråga om talan ska avvisas på grund av rättegångshinder form av litispendens, dvs. därför att det redan pågick en rättegång i saken när talan väcktes.
Tre arbetstagare ansökte om ledighet i en till två dagar. Deras ledighetsansökningar avslogs. Fråga huvudsakligen om arbetsgivaren därigenom brutit mot studieledighetslagen och därvid om de sökta ledigheterna avsåg ledighet enligt studieledighetslagen eller förtroendemannalagen. Även fråga om talan ska avvisas, på den grunden att tvistefrågan inte varit föremål för tvisteförhandlingar, vilket domstolen inte funnit.