2022

Meddelade domar 2022

Domen refereras inte

Inför att en arbetsgivare, ett flygbolag, avsåg att anlita en entreprenör för att utföra viss flygverksamhet förhandlades frågan med pilotföreningen enligt 38 § medbestämmandelagen. Entreprenören skulle tillhandahålla bl.a. flygplan och besättning och anlitade i sin tur en underentreprenör för bemanningen av planen. Därefter anlitades en ny underentreprenör för bemanningen av flygplanen. Fråga om arbetsgivaren varit skyldig att på nytt förhandla med pilotföreningen enligt 38 § medbestämmandelagen inför bytet av underentreprenör. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte funnits någon sådan skyldighet.

Domen refereras inte

Fråga om två kvinnor vid en internrekrytering har utsatts för könsdiskriminering genom att en man anställdes istället för någon av dem. Även fråga om en av kvinnorna missgynnats i strid med föräldraledighetslagen.

En arbetstagare åkte på en semesterresa till Nigeria och var borta från arbetet en och en halv månad, trots att han endast beviljats semester för drygt en vecka. Inför resan sjukanmälde han sig till arbetsgivaren. Efter återkomsten till arbetet presenterade han ett läkarintyg från Nigeria, vars äkthet arbetsgivaren ifrågasatte. Han avskedades från sin anställning med hänvisning till olovlig frånvaro. Arbetsdomstolen har funnit utrett att arbetstagaren inte var arbetsoförmögen på grund av sjukdom och att avskedandet varit lagligen grundat.

Det har funnits laga grund för att avskeda en bergarbetare med drygt 30 års anställningstid som, på fritiden vid ett barbesök efter en av arbetsgivaren anordnad middag, uttalat ett allvarligt hot till en kollega.

Domen refereras inte

Fråga om en intensivvårdssjuksköterska, som hade varit föräldraledig under i princip hela det år som föregick lönerevisionen 2021, har blivit missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen.

I måleriavtalet finns alternativa kompetenskrav för att en arbetsgivare ska få anställa en målare. Fråga bland annat om måleriavtalet innebär att det alternativa kravet på fyra års yrkeserfarenhet som målare enbart kan uppfyllas genom måleriarbete hos arbetsgivare som då varit bunden av måleriavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att kravet kan uppfyllas genom arbete även hos arbetsgivare som inte varit bunden av måleriavtalet, att de i målet aktuella arbetstagarna uppfyllt detta krav och att företaget i fråga därför inte brutit mot kollektivavtalet.

Domen refereras inte

Ett bolag som verkar inom lagerhållning och distribution av läkemedel har under en period infört ett obligatoriskt krav på att bära munskydd eller visir i arbetet på lagret för att motverka smittspridning av covid-19. Fråga bl.a. om det funnits skäl att skilja en arbetstagare, som vägrat bära munskydd eller visir, från anställningen.

En anställd hos Polismyndigheten har efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre godkänts för säkerhetsklassad anställning. Arbetstagaren har avstängts från arbetet, men tvistigt hur länge och om avstängningen varit otillåten och skadeståndsgrundande som stridande mot bl.a. villkorsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att avstängning av en statsanställd ska, i enlighet med 12 kap. 7 § regeringsformen, ha stöd i en bestämmelse som meddelats i lag, att regeln om avstängning i villkorsavtalet inte har stöd i lag och att det inte funnits något rätt till allmänt skadestånd för otillåten avstängning. Arbetstagaren har så småningom sagts upp. Enligt Arbetsdomstolen har staten inte lyckats visa att arbetstagaren agerat som staten påstått och att det därmed inte funnits saklig grund för uppsägningen, som ogiltigförklarats. Därutöver fråga om del av talan om skadestånd för otillåten avstängning ska avvisas och om brott mot 11 § medbestämmandelagen.

Domen refereras inte

En person anställd hos Qatars ambassad i Stockholm blev avskedad och väckte talan vid Stockholms tingsrätt mot staten Qatar och yrkade ogiltigförklaring av avskedandet och skadestånd med anledning av avskedandet. Staten Qatar invände att det förelåg hinder att pröva talan på grund av statsimmunitet. Tingsrätten avvisade talan om ogiltigförklaring, men avslog yrkandet om av avvisning av talan i övrigt. Fråga i Arbetsdomstolen om det var rätt av tingsrätten att avvisa arbetstagarens talan om ogiltigförklaring. Arbetsdomstolen har, liksom tingsrätten, funnit att den folkrättsliga sedvanerätten om statsimmunitet utgjort hinder mot att ta upp talan om ogiltigförklaring och fastställt avvisningsbeslutet.

Domen refereras inte

Fråga om ett mopedbud, som arbetade för ett budföretag och tidigare varit tidsbegränsat anställt som cykelbud hos det företaget, fortfarande var anställt hos budföretaget eller behovsanställt hos ett bemanningsföretag och uthyrt till budföretaget.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 9 november 2022

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 2 november 2022

Efter att ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion blev två arbetstagare uppsagda på grund av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har beträffande den ene arbetstagaren funnit att, eftersom denne kommit att utföra arbete i tiden efter det att en månad förflutit från den s.k. kritiska tidpunkten, dvs. ansökan om företagsrekonstruktion, ska hans lönefordran och fordran på intjänad arbetstidsförkortning till den del dessa inte täckts av lönegarantin, inte omfattas av det offentliga ackordet i företagsrekonstruktionen. Vidare har Arbetsdomstolen uttalat sig i frågan om från vilken tidpunkt förmånsrätten ska beräknas vid tillämpning av 3 kap. 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 19 oktober 2022

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 28 september 2022

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 21 september 2022

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 24 augusti 2022

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 17 augusti 2022

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 3 augusti 2022

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/ refererade beslut onsdagen den 27 juli 2022

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 20 juli 2022

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 13 juli 2022

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 29 juni 2022

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 22 juni 2022

Domen refereras inte

En tillsvidareanställd expeditionsvakt i domstol, som även var förordnad ordningsvakt, misstänktes för brott. Polismyndigheten stängde av expeditionsvakten från tjänstgöring som ordningsvakt för tiden till dess frågan om återkallelse av ordningsvaktsförordnandet prövats slutligt (interimistiskt beslut). Sedan åtal väckts mot expeditionsvakten sades han upp av personliga skäl. Arbetsdomstolen gjorde följande bedömning. Avstängningen från tjänstgöring som ordningsvakt medförde att vakten inte fick utföra sådana sysslor som han anställts för, bl.a. säkerhetskontroll och ordningshållning. Arbetsoförmågan medförde mindre variation i arbetet för domstolens andra expeditionsvakter och stora merkostnader för att hyra in och visstidsanställa ersättningspersonal. Expeditionsvakten kunde sysselsättas med en del annat nyttigt arbete, men hade inte de kvalifikationer som krävdes för en ledig, tidsbegränsad anställning som domstolshandläggare. Med beaktande av att avstängningen vid tiden för uppsägningen kunde antas vara i minst ytterligare ett drygt år har myndighetens intresse av att kunna planera sin verksamhet och sin ekonomi övervägt expeditionsvaktens intresse av att ha kvar anställningen i vilken han hade arbetat med ordningsvaktsuppgifter i bara ungefär nio månader. Uppsägningen var sakligt grundad. Även fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln.

En arbetstagare med sjukdomen multipel skleros (MS) har blivit uppsagd från sin anställning som administratör vid polismyndigheten på den grunden, att hon inte har någon arbetsförmåga av betydelse för anställning där. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen har varit sakligt grundad och inte i strid med diskrimineringslagen.

En kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation för hamnarbetare varslade om blockad mot fartyg med rysk anknytning. Blockaden ansågs inte vara en sympatiåtgärd, eftersom det inte var tillräckligt utrett att det fanns en utländsk primär lovlig facklig stridsåtgärd. Blockaden, som skulle pågå i närmare tre och en halv vecka, ansågs i stället vara en politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund (Rysslands invasion av Ukraina). Blockaden var enligt Arbetsdomstolen avsedd att pågå under så pass lång tid och därmed få en sådan inverkan på berörda arbetsgivares affärsledningsrätt enligt kollektivavtalet att den inte framstod som en protest- och demonstrationsåtgärd. Vid den bedömningen beaktade domstolen också att arbetstagarorganisationen nyligen hade vidtagit en motsvarande blockad med ett snarlikt syfte som varade i ungefär en och en halv månad. Den varslade blockaden stod därför i strid med 41 § första stycket andra punkten medbestämmandelagen. Interimistisk prövning.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Måleriföretagen gjorde en anmälan till Konkurrensverket med påstående om konkurrensbegränsande effekter i måleriavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att åtgärden att lämna in anmälan till Konkurrensverket inte var en stridsåtgärd i medbestämmandelagens mening.

Fyra brandmän i beredskap anställda enligt det s.k. RiB-avtalet, anmälde till sin arbetsgivare – ett räddningstjänstförbund – att de ville ha högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen. Arbetsgivaren anställde därefter 16 heltidsbrandmän utan att erbjuda brandmännen i beredskap högre sysselsättningsgrad. Parterna var överens om att de fyra brandmännen i och för sig hade tillräckliga kvalifikationer för de lediga heltidsanställningarna. Arbetsdomstolen har funnit att de fyra brandmännen i beredskap var deltidsanställda i den bemärkelsen som avses i 25 a § anställningsskyddslagen och att arbetsgivaren bröt mot bestämmelsen genom att inte erbjuda dem någon av de lediga heltidsanställningarna.

Fråga om en statlig myndighet lämnat en provanställd arbetstagare ett skriftligt besked om att han skiljs från anställningen på det sätt som krävs enligt 8 § lagen om offentlig anställning.

Domen refereras inte

Efter att ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion blev en arbetstagare uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har bl.a. funnit att eftersom arbetstagaren kommit att utföra arbete i tiden efter det att en månad förflutit från den s.k. kritiska tidpunkten, dvs. ansökan om företagsrekonstruktion, ska hans lönefordran och därtill hörande fordran på semesterersättning till den del dessa inte täckts av lönegarantin, inte omfattas av ackordet.

Domen refereras inte

En kommissarie vid Polismyndigheten har haft uppdrag som ledamot i fullmäktig i ett ömsesidigt försäkringsbolag. Uppdraget har inte ansetts vara en otillåten – s.k. förtroendeskadlig – bisyssla enligt 7 § lagen om offentlig anställning.

Ett företag som säljer hemlarm har tecknat kollektivavtal med Svenska Elektrikerförbundet. Arbetsdomstolen har ansett att detta avtal inte är tillämpligt på en grupp arbetstagare hos företaget som vid kundbesök installerar och säljer larm.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/beslut onsdagen den 13 april 2022

Domen refereras inte

En arbetsgivare har under viss tid förlagt tre arbetstagares arbetstid på så sätt att de under tvåveckorsperioder arbetat ena veckan 45 timmar per helgfri vecka och andra veckan 35 timmar per helgfri vecka. Fråga om arbetsgivaren därigenom har brutit mot gummiverkstadsavtalet som anger att den ordinarie arbetstiden ska utgöra i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka och om arbetstagarna har rätt till övertidsersättning de veckor de arbetat mer än 40 timmar.

Domen refereras inte

Att poliser, som tjänstgör i norra Sverige, på sin fritid medverkar i styrelsen för en ideell supporterförening för de svenska landslagen i fotboll, som inte spelar sina hemmamatcher i norra Sverige, har inte ansetts vara en otillåten – s.k. förtroendeskadlig – bisyssla enligt 7 § lagen om offentlig anställning.

Arbetsdomstolen har funnit att en månatlig skiftersättning inte ska beaktas vid bestämmande av månadslönens belopp vid tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen.

I ett hamnbolag har vissa arbetstagare arbetat enligt ett arbetstidsschema om fyra veckor, där de arbetat måndag–söndag vecka 1 (72 timmar), varit lediga vecka 2 och arbetat dagtid måndag–fredag övriga veckor (40 timmar per vecka). Fråga om det krävts ett lokalt kollektivavtal för att upprätta arbetstidsschemat och om arbetstagarna har arbetat övertid och därmed haft rätt till övertidsersättning. Arbetsdomstolen har funnit att det inte krävts ett lokalt kollektivavtal för att bolaget ska få förlägga den ordinarie arbetstiden på aktuellt sätt samt att arbetstagarna inte har arbetat övertid när de arbetat enligt arbetstidsschemat och att arbetstagarna därför inte har rätt till övertidsersättning.

Vid Samhall finns arbetstagare som är anställda i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning och som därför inte omfattas av anställningsskyddslagen. Enligt ett tillämpligt kollektivavtal ska dock ett avskedande av arbetstagare som inte omfattas av anställningsskyddslagen ogiltigförklaras om skälen för avskedandet inte ens skulle ha räckt till en giltig uppsägning. En arbetstagare, som på grund av funktionsnedsättning blivit anvisad arbete hos Samhall, har avskedats efter att han agerat olämpligt mot kvinnliga kollegor. Arbetsdomstolen har ansett att agerandet inte varit acceptabelt och inte ska behöva tålas i ett anställningsförhållande. Mot bakgrund av Samhalls uppdrag ansåg Arbetsdomstolen att det kan ställas större krav på bolaget än på andra arbetsgivare när det gäller att vidta åtgärder för att komma till rätta med brister i anvisade arbetstagares ageranden som har samband med deras funktionsnedsättning. Domstolen har vidare funnit att den avskedade arbetstagarens agerande haft sådant samband med hans funktionshinder att Samhall borde ha försökt komma till rätta med problemet genom tillrättavisningar eller andra åtgärder, i stället för att direkt skilja honom från anställningen. Avskedandet har därför ogiltigförklarats. Arbetstagaren hade inte rätt till allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 16 mars 2022

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Ett bolag är bundet av två konkurrerande kollektivavtal. I båda avtalen finns en likalydande bestämmelse om att arbetsgivaren ska ange längden och förläggningen av raster på förhand så noga som omständigheterna medger och vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Fråga är om bolaget har varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen även i relation till den arbetstagarpart som ingått det senare tecknade kollektivavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen i det senare tecknade avtalet.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 9 februari 2022

Kollektivavtalstolkning. Enligt ett kollektivavtal avseende distribution av direktreklam är den gängse lönen för behovsanställda distributörer som delar ut reklam med bil prestationslön. I en anmärkning i kollektivavtalet finns en regel om garantilön, enligt vilken lön motsvarande timlön ska utgå, om utfallet av prestationslönen blir lägre än timlönen för en normalprestation. I samma bestämmelse anges att gemensam tidmätning ska ske vid oenighet om tidsåtgången. Fråga om vad en normalprestation enligt anmärkningen avser och om tidsåtgången för transport fram och tillbaka mellan distributörens bostad/utlämningsstället och utdelningsdistriktet utgör ett sådant arbetsmoment i distributionsarbetet som en tidmätning enligt anmärkningen ska omfatta.

Domen refereras inte

En arbetsbristdrabbad arbetstagare hos ett pastorat erbjöds att välja mellan tre tidsbegränsade anställningar som han tackade nej till. Han sades därefter upp på grund av arbetsbrist. Fråga om arbetstagaren sagts upp i strid med 7 § anställningsskyddslagen och om arbetsgivaren brutit mot turordningsreglerna i 22 § samma lag. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren gjort sig skyldig till turordningsbrott då domstolen gjort bedömningen att inget av omplaceringserbjudandena var skäligt då arbetstagaren genom omplacering enligt turordningsreglerna hade kunnat beredas fortsatt arbete, eftersom domstolen kommit fram till att han hade tillräckliga kvalifikationer för ett arbete som en annan anställd med kortare anställningstid hade. Även fråga om arbetstagaren haft rätt till ekonomiskt skadestånd för tid han studerat med studiestartsstöd.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Tre kriminalvårdare som arbetade med transporter ansökte om föräldraledighet på deltid med både fast start- och sluttid. Kriminalvården meddelade att sådan ledighet kunde beviljas endast om arbetstagarna godkände att omplaceras till arbete vid häkte eller anstalt. Två av arbetstagarna godtog omplacering och arbetade under ledigheten vid häkte. Den tredje motsatte sig omplacering och någon föräldraledighet kom inte till stånd. Fråga bl.a. om den begärda förläggningen av föräldraledigheten innebar en påtaglig störning, om Kriminalvården missgynnat två av arbetstagarna genom att omplacera dem och om Kriminalvården nekat den tredje föräldraledighet.

Polismyndigheten beslutade att en hos myndigheten anställd polis inte längre var godkänd för placering i säkerhetsklassat arbete. Polisen avskedades därefter. Enligt Polismyndigheten har polisen bl.a. förtigit information och lämnat oriktiga uppgifter om samröre med kriminella personer vid de två säkerhetsprövningar han gått igenom åren 2015 och 2019. Fråga om det förelegat laga skäl för avskedandet alternativt saklig grund för uppsägning, och därvid även om Polismyndigheten agerat i strid med tvåmånadersregeln.

Domen refereras inte

Arbetsdomstolen meddelar inga domar/refererade beslut onsdagen den 12 januari 2022

Domen refereras inte