2011

En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärd mot dels en utländsk ägare till ett fartyg, dels ett utländskt bolag som sköter bemanningen av fartyget. Arbetstagarorganisationen är inte bunden av kollektivavtal i förhållande till vare sig ägarbolaget eller bemanningsbolaget. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivarsidan yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av den varslade stridsåtgärdens tillåtlighet. Även fråga om sympatiåtgärder från en annan arbetstagarorganisation.

En arbetstagare har avskedats från sin anställning hos ett bolag. Fråga om bolaget hade laga grund för avskedandet eller om det i vart fall förelåg saklig grund för en uppsägning av personliga skäl. Även fråga om anställningen ändå skulle ha upphört på grund av en påstådd överenskommelse mellan bolaget, arbetstagaren och arbetstagarens fackliga organisation, eller i alla händelser till följd av arbetsbrist hos bolaget.

I tvist om lön m.m. har uppkommit bl.a. följande frågor. a) Har kraven på lön m.m. preskriberats avseende viss tid? b) Har ob-ersättning innefattats i den mellan arbetsgivaren och arbetstagarna avtalade månadslönen? c) Har en sådan överenskommelse i så fall varit ogiltig såsom stridande mot kollektivavtalet (frågan ej prövad)? d) Har det vid helg-, tvåskifts- och nattarbete har förekommit raster för vilka ob-ersättning inte ska betalas?

Ett avtal mellan en arbetstagare och dennes arbetsgivare om att arbetstagarens anställning mot viss ersättning skulle upphöra har förklarats ogiltigt med stöd av 30 § avtalslagen.

Domen refereras inte

En arbetstagare har avskedats från sin anställning som stormarknadschef på en livsmedelsbutik. Som grund för avskedandet har åberopats att han delat ut presentkort till sin personal på sådant sätt att det varit i strid med arbetsgivarens regelverk och lag. Tvist har uppkommit om avskedandet varit lagligen grundat.

Domen refereras inte

Ett flygbolag och tre pilotföreningar har den 18 december 2008 träffat en överenskommelse om hur övertaligheten av piloter ska hanteras under en viss period. Tvisten gäller frågan om flygbolaget, i samband med uppsägningar av piloter under hösten 2009, har följt överenskommelsen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Beslutet refereras inte

Fråga om det förelegat skäl för avskedande av en verksamhetschef hos en ideell förening. Även fråga om arbetstagaren haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning.

Fråga om tre polisinspektörers uppdrag som ledamöter i socialnämnden i samma kommun som de är yrkesverksamma är förtroendeskadliga bisysslor enligt 7 § lagen om offentlig anställning. Även fråga om reglerna om bisyssla i lagen om offentlig anställning är tillämpliga på kommunalpolitiska förtroendeuppdrag.

Ett lokalt kollektivavtal om ackordslön som gällde hos ett bolag i slakteribranschen sades upp av den lokala arbetstagarparten. De lokala parterna lyckades inte enas om något nytt avtal om ackord. Fråga om bolaget brutit mot det centrala kollektivavtalet genom att i stället träffa individuella överenskommelser om ackord med var och en av arbetstagarna.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Fråga huvudsakligen om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en stiftsjurist som påstås bland annat ha misskött sina arbetsuppgifter och uttalat sig kränkande om kollegor.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En polisinspektör får inte avskedas för att han använt sin grundlagsskyddade yttrandefrihet genom att blogga bl.a. om polisen på fritiden. Polisinspektören får inte ersättning för inkomstförlust vid sjukskrivning, eftersom det inte finns något adekvat orsakssamband mellan statens agerande och arbetsoförmågan.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Fråga huvudsakligen om en fastighetsmäklare själv frånträtt sin anställning alternativt sagt upp sig eller om arbetstagaren blivit avskedad alternativt uppsagd av arbetsgivaren samt om grund för avskedande alternativt uppsägning förelegat. Därutöver fråga om bl.a. rätt till provisionsersättning för det fall mäklaren inte själv slutför hela mäklaruppdraget.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Fråga om en hovmästare har avskedats genom att omplaceras från arbetet som hovmästare till att utföra serveringsarbete i sådan omfattning som inte omfattas av det gällande kollektivavtalet.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Enligt sågverksavtalet har arbetstagare rätt till permission under år då nationaldagen den 6 juni infaller på en lördag eller söndag. I avtalet anges att en förutsättning för permission av detta skäl är att arbetstagaren är anställd när nationaldagen den 6 juni infaller. Fråga om rätten till permission omfattar även arbetstagare som arbetar kontinuerligt tvåskift. Frågan har besvarats jakande. En arbetstagare som nekats permission och i stället har utfört arbete har tillerkänts inte bara allmänt skadestånd utan även ekonomiskt skadestånd motsvarande en dags lön.

Vissa anställda hos det tidigare affärsverket SJ fick i samband med att verket gjordes om till aktiebolag fortsätta att vara anslutna till det statliga pensionsavtalet och därigenom ha möjlighet att avgå med pension före 65 års ålder. Bolaget kom sedermera att övergå i privat ägo. Det fick då inte längre vara anslutet till den statliga finansieringen av pensionsförmåner. Bolaget flyttade därför över de berörda anställda till ITP-planen, vilket innebar att de miste den särskilda möjligheten att avgå med pension före 65 års ålder. Fråga om bolaget genom sitt förfarande har brutit mot de kollektivavtal som innehöll överenskommelser om fortsatt möjlighet för de anställda att tillhöra det statliga pensionsavtalet.

Domen refereras inte

I de på det kommunala området gällande kollektivavtalen återfinns särskilda bestämmelser om arbetstider för lärare. Bestämmelserna innebär att årsarbetstiden uppgår till 1 767 timmar. Av årsarbetstiden utgör 1 360 timmar reglerad arbetstid, och återstoden utgör s.k. förtroendetid. Fråga huruvida avtalsbestämmelserna innebär att en kommun har rätt att utöka lärarnas undervisningstid inom ramen för den reglerade arbetstiden.

En arbetstagare har avskedats från sin anställning hos SJ AB. Som grund för avskedandet har åberopats dels att han i personliga brev samt inlägg på sitt fackförbunds öppna hemsida har gjort sig skyldig till kränkande och hotfulla uttalanden mot sina medarbetare, dels att han hotat en person i arbetsledande ställning. Tvist har uppkommit om avskedandet har varit lagligen grundat.

En arbetstagare, som huvudsakligen arbetat med kontorsgöromål och inte haft polisiära befogenheter, har avskedats från sin anställning inom polisen på grund av att hon dömts för misshandel till villkorlig dom. Fråga om arbetstagaren gjort sig skyldig till den brottslighet hon dömts för och om så finnes vara fallet om det har förelegat skäl för att skilja henne från anställningen.

En arbetstagare har enligt en lokal löneöverenskommelse varit berättigad till ett särskilt lönetillägg som förutsatte att arbetstagaren utförde en viss arbetsuppgift. Ett antal år senare gör arbetsgivaren avdrag från lönen med hänvisning till att arbetstagaren inte längre utför denna arbetsuppgift. Fråga huruvida den vid den tidpunkten gällande lokala löneöverenskommelsen innebär att lönetillägget har kommit att utgöra en del av arbetstagarens fasta månadslön. Frågan har besvarats nekande. Arbetsgivarens löneavdrag har inte heller ansetts strida mot det centralt gällande kollektivavtalet. Omständigheterna har emellertid varit sådana att löneavdraget har ansetts strida mot arbetstagarens enskilda anställningsavtal.

Fråga huvudsakligen om huruvida en restaurangrörelse och en anställds anställningsavtal övergått enligt 6 b § anställningsskyddslagen till en förvärvare av rörelsen när den samtidigt tillträtts av en arrendator.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En arbetstagarorganisation gör gällande att en arbetsgivare, ett bussbolag, fortlöpande brutit mot en bestämmelse i kollektivavtalet om att en arbetstagare vid övernattning ska erhålla eget rum. Arbetstagarorganisationen har därför väckt talan mot arbetsgivarorganisationen och bussbolaget och yrkat att bolaget ska förpliktas att betala allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Arbetsgivarparterna har invänt att talan ska avvisas med hänvisning till att förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte varit uppfyllt. Enligt arbetsgivarparterna har nämligen de resetillfällen som arbetstagarorganisationen hänvisat till inte behandlats vid förhandlingarna på ett sådant sätt att förhandlingskravet fullgjorts. Arbetsdomstolen finner vid sin prövning av avvisningsfrågan att det föreligger sådan identitet mellan den tvistefråga som behandlades vid förhandlingarna och den fråga som arbetstagarorganisationen fört till domstolen att förhandlingskravet har varit uppfyllt.

Beslutet refereras inte

Domen refereras inte

En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran, dels genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor , dels genom att inte medverka till sakliga förhandlingar. Även fråga om bolaget haft rätt att frånträda förhandlingen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Enligt en bestämmelse i ett kollektivavtal, det s.k. trafikavtalet, ska löneutrymmet tillföras ett visst belopp per anställd vid trafikstart av nyavtalad trafik. Fråga om detta belopp ska tillföras löneutrymmet för alla anställda som arbetar under avtalet eller bara för vissa yrkesgrupper.

Domen refereras inte

En arbetstagare med anställning vid ett hotell har sagts upp med hänvisning till att hon på grund av sitt hälsotillstånd inte kunde utföra arbete av någon betydelse. Fråga om det funnits saklig grund för uppsägningen.

Fråga huvudsakligen om tolkning av en bestämmelse i journalistavtalet och vilka medarbetare som omfattas av lokutionen "då arbetstiden kontinuerligt förlägges måndag–fredag". Även fråga om det förelegat fastställelseintresse.

En arbetstagare har sagts upp från sin anställning som falsare vid ett bokbinderi. Tvist har uppkommit om uppsägningen har skett i strid med anställningsskyddslagens turordningsregler. Fråga dels om arbetstagaren har haft tillräckliga kvalifikationer för arbetet som skärare vid bokbinderiet, dels om två personer som har arbetat som biträden vid bokbinderiet har haft sådan särskild sysselsättning hos arbetsgivaren som avses i 23 § anställningsskyddslagen.

Domen refereras inte

Ett flygbolag har i en enlighet med en så kallad avtalsturlista sagt upp bl.a. 25 kabinanställda på grund av arbetsbrist. De lokala avtalsparterna angav i överenskommelsen om avtalsturlistan att en del av den övertalighet som förelåg skulle hanteras genom uppsägningar av de arbetstagare som var "pensionsberättigade", eftersom de därigenom hade sin försörjning tryggad. Av det mellan avtalsparterna gällande kollektivavtalet framgår att pensionsberättigad är den som fyllt 60 år. Tvisten har avsett huvudsakligen två frågor. Den ena frågan har avsett om åtgärden att säga upp de 25 kabinanställda, i enlighet med den överenskomna avtalsturlistan, inneburit att arbetstagarna utsatts för åldersdiskriminering i strid mot diskrimineringslagen och om uppsägningarna varit sakligt grundade enligt anställningsskyddslagen. Den andra frågan har avsett om de 25 arbetstagarna utsatts för åldersdiskriminering i strid mot diskrimineringslagen genom att de i den lokala överenskommelsen även undantagits från företrädesrätt till återanställning.

En bussförare har sagts upp från sin anställning av personliga skäl. Arbetsgivarparterna har gjort gällande att arbetstagaren har agerat illojalt samt misskött sig genom olovlig frånvaro vid upprepade tillfällen och underlåtenhet att blåsa i alkoskåp. Fråga om det har förelegat saklig grund för uppsägningen.

Fråga om det förelegat grund för avskedande eller uppsägning av en arbetstagare som ersatt kopior av läkarintyg som förvarades hos arbetsgivaren med andra kopior av läkarintygen där vissa uppgifter maskerats.

Fråga huvudsakligen om det förelegat skäl för avskedande av en distansarbetande arbetstagare.

En läkare utsattes under en period för hot, dels i form av tre brev med visst innehåll, dels genom att tre knivar placerats ut vid arbetsplatsen respektive bostaden. Arbetsgivaren, ett landsting, vidtog med anledning av hoten en rad säkerhetsåtgärder. Vid polisutredningen framkom att läkaren själv hade framställt dessa hot. Landstinget avskedade härefter läkaren. Fråga om det förelegat laga grund för avskedandet.

Domen refereras inte

Fråga om skiljeavtal gällde i anställningsförhållandet mellan en arbetstagare och det aktiebolag där han även var aktieägare och styrelseledamot. Arbetstagaren har ansetts ha samtyckt till att vara bunden av en skiljeklausul genom att han vid ett styrelsesammanträde godkänt att anställningsavtalen för honom och övriga grundare skulle vara utformade på ett visst sätt och innehålla en skiljeklausul. Rättegångshinder på grund av skiljeavtal har därför ansetts föreligga.

Ett företag inom teknikindustrin har bedrivit verksamhet på orterna A och B. Vid orten A har funnits dels en anläggning för tillverkning, dels en serviceverkstad. Till följd av minskad orderingång har företaget beslutat att flytta all tillverkningsverksamhet från orten A till orten B. I samband med driftsinskränkningen på orten A har företaget lämnat omplaceringserbjudanden till vissa arbetstagare avseende likvärdigt arbete vid orten B. Erbjudandena har inte lämnats i turordning enligt 22 § anställningsskyddslagen. Fråga har uppkommit huruvida företaget efter beslut om omplacering av vissa arbetstagare till orten B har åsidosatt den turordning som gäller enligt 22 § anställningsskyddslagen eller i övrigt handlat i strid mot grunderna för den lagen eller mot god sed på arbetsmarknaden. Även fråga om företagets verksamhet vid orten A rätteligen skulle ha behandlats som en eller två driftsenheter.

En polis har dömts för misshandel av en frihetsberövad person i polisens arrestintag. Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande.

Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva målen och därvid huvudsakligen om kärandebolaget – som är medlem i en arbetsgivarorganisation – är en att anse som en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal, i enlighet med 2 kap. 1 § arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit att den lokala överenskommelse om uppsägningsvillkor, som träffats med anledning av nedläggning av en av bolagets verksamheter, inte är ett sådant kollektivavtal som kan grunda behörighet för Arbetsdomstolen att som första domstol pröva bolagets talan, när arbetsgivarens organisation inte önskar föra talan här.

En arbetsgivare har, efter förhandlingar om driftsinskränkningar, sagt upp ett antal arbetstagare. Företrädare för arbetsgivaren respektive arbetstagarorganisationen har vid en förhandling avseende arbetstagare vid en viss region signerat en lista med namnen på arbetstagarna vid den regionen. I listan markerades alla arbetstagare utom tre stycken som ”OK”. Arbetstagarna sades sedan upp. Förbundet har väckt talan mot arbetsgivarparterna med yrkande om allmänt och ekonomiskt skadestånd på visst sätt för brott mot bestämmelsen om turordning i 22 § anställningsskyddslagen. I tvisten har fråga uppkommit om den lista, som sålunda signerades, utgör en mellan parterna överenskommen s.k. avtalsturlista. Arbetsdomstolen har avgjort frågan i mellandom och funnit att listan inte är att anse som en avtalsturlista.

En maskinoperatör vid ett mejeriföretag har dömts till fem års fängelse för försök till mord. Det fanns saklig grund för uppsägning av maskinoperatören på grund av fängelsestraffets längd, i vart fall i förening med den allvarliga brottsligheten.

En hos Arbetsförmedlingen inskriven arbetssökande som deltog i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgaranti för ungdomar nekades, med hänvisning till dennes synskada, praktik vid ett vårdhem. Tvisten gäller i huvudsak om vårdhemmet dels genom att inte erbjuda honom praktik, dels genom att inte ställa relevanta frågor till honom vid ett möte inför en eventuell praktik gjort sig skyldigt till direkt diskriminering som haft samband med hans funktionshinder.

Ett landsting har gjort gällande att en arbetstagare, en skötare, under nattskiftet sovit under ett extravak och att hon dessförinnan, under ett annat nattskift, ertappats nerbäddad som för att sova. Fråga om så varit fallet och om det förelegat laga skäl för avskedande. Därutöver fråga om ett möte som föregick ett beslut om avstängning av arbetstagaren var en förhandling och om landstinget fullgjort sin förhandlingsskyldighet.

En kvinnlig arbetssökande sökte ett arbete som servitris hos en restaurang och kallades till intervju vid vilken hon informerade om att hon var gravid. Fråga om arbetsgivaren, genom att därefter avbryta rekryteringsförfarandet i relation till henne, har gjort sig skyldig till dels könsdiskriminering, dels missgynnande i strid mot föräldraledighetslagen.

En kvinna har haft provanställning som butiksförsäljare hos ett detaljhandelsföretag. Sedan kvinnan upplyst arbetsgivaren om att hon var gravid har denne omkring två månader senare avbrutit hennes provanställning. Fråga om arbetsgivaren därigenom har gjort sig skyldig till könsdiskriminering.

Domen refereras inte

Fråga om det har förelegat saklig grund för uppsägning av en pilot som av flygbolagets flygchef hade meddelats flygförbud eftersom hon saknade erforderlig grundkompetens för flygning. Kompetensbristen hade uppkommit efter en längre tids frånvaro från flygning på grund av föräldraledighet. Allmänna uttalanden om arbetsgivarens skyldighet i vissa situationer att medverka till att en arbetstagare återfår sin yrkeskompetens.

En högstadieelev som har kommit på ett introduktionsmöte inför sommarpraktik har därefter nekats praktikplats. DO har väckt talan om diskrimineringsersättning med påstående om att eleven har utsatts för diskriminering på grund av kön och religion. Talan har ogillats eftersom det inte har styrkts att den som har agerat i frågan har haft rätt att besluta om praktikplatsen å de instämda arbetsgivarnas vägnar.

Domen refereras inte

Fråga om det förelegat laga grund för avskedande av en IT-tekniker som enligt arbetsgivaren, en kommun, påstås ha oriktigt registrerat arbetstid i kommunens tidsredovisningssystem.

Domen refereras inte

En undersköterska anställd vid ett sjukhus, med placering på dess intensivvårdsavdelning, har i media framfört påståenden om att det vid sjukhuset förekom en främlingsfientlig kultur. Undersköterskan förflyttades efter viss tid till en annan klinik vid sjukhuset. Fråga om det förelegat vägande skäl för förflyttningen.

Fråga om det förelegat grund för avskedande eller uppsägning av en tennistränare. Påståenden bl.a. om samarbetsproblem, överträdelse av befogenheter och arbetsvägran. Även fråga om det förelegat orsakssamband mellan arbetsgivarens agerande och arbetstagarens sjukskrivning.

Fråga huvudsakligen om en arbetsledare genom vissa uttalanden och en teckning utsatt två arbetstagare för dels diskriminering i form av etniska trakasserier, trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier, dels repressalier.

Domen refereras inte

Fråga om en arbetstagare har ådragit sig skadeståndsansvar mot sin arbetsgivare för brott mot lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt anställningsavtalet. Särskilt fråga om betydelsen av 9 § lagen om skydd för företagshemligheter för bestämmandet av skadestånd enligt den lagen.

Fråga huvudsakligen om 39 § anställningsskyddslagen varit tillämplig för att upplösa en fullmaktsanställd prästs anställning.

En arbetstagare har avskedats från sin anställning och bl.a. yrkat att avskedandet ska ogiltigförklaras varefter tvist bl.a. uppstått om anställningsskyddslagen varit tillämplig på anställningen. Arbetstagaren har framställt yrkande om interimistiskt förordnande om att anställningen, trots avskedandet, ska bestå. Fråga om tillämpligheten av 35 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Domen refereras inte

Fråga om ogiltigförklaring av avskedande av en förskollärare som enligt arbetsgivaren har slagit ett barn på förskolan.

Domen refereras inte

En arbetstagare hos Sveriges Television som var anställd som fotograf/redigerare har sagts upp på grund av arbetsbrist. Fråga om uppsägningen har stått i strid med turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen eftersom två andra arbetstagare med kortare arbetstid inte har sagts upp utan omplacerats till arbeten som videojournalister. Tvistefrågan har gällt om den uppsagda arbetstagaren har haft tillräckliga kvalifikationer för arbetet som videojournalist.

Lönetvist enligt 35 § medbestämmandelagen och fråga om talan ska avvisas enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Ett bolag är i förhållande till en arbetstagarorganisation bundet av ett kollektivavtal. Det är tvistigt om kollektivavtalet är tillämpligt på det arbete som de berörda arbetstagarna utför. Såvitt avser avvisningsfrågan är det bl.a. tvistigt om förhandlingsordningen i kollektivavtalet är tillämplig i tvisten, om förhandlingsordningen ställer krav på central förhandling i tvister enligt 35 § medbestämmandelagen samt om betydelsen av att central förhandling hållits sedan talan väckts i Arbetsdomstolen.

Enligt en bestämmelse i ett kollektivavtal har en arbetstagare som uppnått viss ålder och viss sammanhängande anställningstid rätt till ett års uppsägningstid när han eller hon sägs upp av arbetsgivaren på grund av arbetsbrist, s.k. förlängd uppsägningstid. Fråga om en arbetstagare, vid tillämpning av bestämmelsen, har rätt att tillgodoräkna sig anställningstid hos en tidigare arbetsgivare när den anställning som han eller hon sägs upp ifrån har tillkommit efter en sådan övergång av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Även fråga om kollektivavtalsbestämmelsen strider mot den nämnda lagregeln om innebörden är att anställningstiden hos den förre arbetsgivaren inte får räknas. Slutligen fråga om 6 b § anställningsskyddslagen, för det fall avtalsbestämmelsen då inte anses strida mot lagen, i sin tur strider mot de EU-rättsliga regler som ligger bakom den nämnda lagregeln.

En kvinna sökte under praktiktjänstgöring hos en lantbrukare anställning hos denne. Kvinnan drabbades under praktiktjänstgöringen av missfall och berättade om det för lantbrukaren. Hon nekades sedan anställning. Fråga om lantbrukaren därigenom dels har gjort sig skyldig till direkt diskriminering på grund av kön, dels har missgynnat henne i strid mot föräldraledighetslagen. Lantbrukarens agerande har ansetts utgöra brott mot både diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Arbetsdomstolen har tillerkänt kvinnan ett gemensamt belopp avseende diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd

Domen refereras inte