2016

Domen refereras inte

Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.

En arbetstagarorganisation genomförde en utbildning i form av en tvådagars lagbaskonferens. Vid konferensen deltog ett antal lagbasar, anställda hos två bolag, som var utsedda fackliga förtroendemän. Därutöver deltog ytterligare en anställd i ett av bolagen som var facklig förtroendeman, men som inte var lagbas. Arbetsgivarna hade förklarat att de avsåg att bevilja ledighet, men utan betalning. Efter att lagbaskonferensen hade genomförts lade arbetstagarorganisationen tolkningsföreträden enligt 9 § förtroendemannalagen om att namngivna arbetstagare hos vart och ett av bolagen hade rätt till betald ledighet för sitt deltagande i konferensen. Bland dem som fanns uppräknade i tolkningsföreträdena fanns fem arbetstagare som inte hade deltagit i konferensen och tre som enbart deltagit en av de två dagarna samt en person som inte längre var anställd i det angivna bolaget. Tvist har uppstått mellan parterna om deltagande i lagbaskonferensen berättigade till betald ledighet enligt förtroendemannalagen och om de lagda tolkningsföreträdena var felaktiga samt i så fall om förbundet insett eller borde ha insett felaktigheterna. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om lagbasarna, tillika fackliga förtroendemän, haft rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner enligt 6 och 7 §§ förtroendemannalagen för att delta i lagbaskonferensen, dvs. om ledighet för att delta i konferensen har varit erforderlig och av skälig omfattning samt om konferensens innehåll avsett verksamhet på de fackliga förtroendemännens egna arbetsplatser. Även fråga om den fastställelsetalan som arbetsgivarorganisationen fört varit tillåten.

Att Statens överklagandenämnd efter överklagande beslutar att undanröja en statlig myndighets anställningsbeslut innebär inte att ett redan ingånget anställningsavtal upphör eller att anställningsmyndigheten får avsluta den påbörjade anställningen utan att följa anställningsskyddslagen. Statens överklagandenämnds beslut utgör inte heller saklig grund för uppsägning av arbetstagaren.

En biträdande jurist har väckt talan mot sin tidigare arbetsgivare med krav på semestersättning och allmänt skadestånd på grund av brott mot semesterlagen. Fråga om det avtalats mellan parterna att semesterlön skulle ingå i provisionslönen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder i form av arbetsnedläggelse samt blockad mot nya anställningar och uppdrag med arbete avseende offentligt musikaliskt framförande av artister och musiker i de lokaler där TV-programmet IDOL repeteras, spelas in och sänds. Arbetsgivaren har gjort en fredspliktsinvändning och anfört att fredsplikt råder bl.a. eftersom de varslade stridsåtgärderna strider mot artikel 56 i Fördraget om Europeiska unionen. Arbetstagarorganisationen har, med anledning av arbetsgivarens fredspliktsinvändning, väckt talan i Arbetsdomstolen och begärt en prövning, även interimistiskt, av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har, för tiden till dess att tvisten slutligt avgjorts eller annat förordnas, förklarat att förbundet är rättsligt oförhindrat att vidta stridsåtgärder i enlighet med utfärdat varsel. Arbetsdomstolen har samtidigt avslagit en begäran från bolaget om att domstolen, innan den tar ställning i den interimistiska frågan, ska inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.

I en arbetsbristsituation blev ett antal arbetstagare i en butik erbjudna fortsatt anställning, men med ett lägre arbetstidsmått från ett visst datum. Arbetstagarna skrev på anställningsbevisen, men antecknade på dessa att detta skedde ”under protest”. Arbetstagarna började därefter att arbeta enligt de nya arbetstidsmåtten från och med angivet datum. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om det varit fråga om ensidiga rättshandlingar från arbetsgivarens sida att från och med angivet datum genomdriva förändringarna av arbetstagarnas sysselsättningsgrad och om arbetstagarna därmed ska anses ha blivit uppsagda av arbetsgivaren, och i så fall om bolaget brutit mot turordningsreglerna och reglerna om uppsägningstid och uppsägningslön enligt anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen har funnit att de erbjudanden som lämnats om sänkt sysselsättningsgrad varit erbjudanden om annat arbete enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen och att dessa accepterats av arbetstagarna trots att de godkänt de nya villkoren ”under protest”. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagarna i det aktuella fallet inte kan anses ha blivit uppsagda.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Fråga om det finns förutsättningar för att genom ett interimistiskt förordnande, enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken, förplikta en arbetsgivare att till en uppsagd arbetstagare betala lön under uppsägningstid och pågående tvist om uppsägningens giltighet. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagares intresse av att få lönen betald i rätt tid, även om arbetstagaren visar sannolika skäl för sin fordran, inte är så starkt att det finns skäl att förordna om yrkad säkerhetsåtgärd.

Domen refereras inte

En barnskötare har varit frånvarande från arbetet eftersom hon inte ansett sig kunna ta sig till arbetet på grund av hot mot familjen. Fråga om hon avslutat anställningen själv eller om arbetsgivaren avskedat eller sagt upp henne samt om det funnits skäl för avskedande eller uppsägning till följd av att hennes frånvaro. Även fråga om arbetsgivaren ska åläggas att betala allmänt skadestånd för överträdelse av bl.a. föreskrifterna i 19, 20 och 30 §§ anställningsskyddslagen då denne utgick från att barnskötaren själv avslutat anställningen (s.k. konsekvensskadestånd). Därutöver fråga bl.a. om bolaget brutit mot viss förhandlingsskyldighet.

Domen refereras inte

En barnskötare hos en kommun, som varit medlem i både en kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation och en arbetstagarorganisation utan kollektivavtal, har med sin arbetsgivare ingått en överenskommelse om arbetsbefrielse och sedan träffat ett avtal om att hennes anställning ska upphöra. Bland annat frågor om kommunen brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen eller vid möten med barnskötaren gjort sig skyldig till åtgärd som inneburit en föreningsrättskränkning enligt 8 § medbestämmandelagen.

Domen refereras inte

Ett bolag har, enligt avtal med Försvarsmakten, tillhandahållit flygplatsbrandmän för flygplatsräddningstjänsten vid en flygplats som drivs av Försvarsmakten. När avtalet löpte ut ersatte Försvarsmakten bolagets flygplatsbrandmän med egen personal. Fråga om det skett en övergång av verksamhet enligt 6 b § anställningsskyddslagen.

En arbetstagare som blivit uppsagd har yrkat bl.a. lön för tid då han inte utfört arbete och grundat sin talan på sitt anställningsavtal och en överenskommelse om arbetsbefrielse. Fråga om preskriptionsbestämmelserna i anställningsskyddslagen är tillämpliga.

Domen refereras inte

Fråga om en bagare genom bl.a. kommentarer av sexuell natur utsatt ett kassabiträde för sexuella trakasserier i strid med diskrimineringslagen. Även fråga om bagaren har företrätt arbetsgivaren i den mening som avses i 2 kap. 1 § tredje stycket diskrimineringslagen. Vidare fråga om det på arbetsplatsen förekommit sådana grova sexuella skämt som kränkt kassabiträdets värdighet och utgjort sexuella trakasserier.

Kollektivavtalsbrott. Ett irländskt byggbolag, som är bundet av byggavtalet, har betalat sina arbetstagare lön med fördelningstalet 0,88. Arbetstagarna hade varken yrkesbevis eller erkännandeintyg, vilket enligt byggavtalets ordalydelse är en förutsättning för att få lön enligt fördelningstalet 1,0. Arbetstagarna var inte medlemmar i Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Fråga om byggavtalet ska tolkas – eller jämkas – med beaktande av EU-rätten på så sätt att lön med fördelningstalet 1,0 ska betalas trots avsaknad av yrkesbevis och erkännandeintyg och om förbundet till följd av en sådan tolkning – eller jämkning – har rätt till allmänt skadestånd med en direkt eller analog tillämpning av medbestämmandelagen för det påstådda brottet mot byggavtalet.

Fråga om en arbetsgivares yttranden vid ett personalmöte utgjort en föreningsrättskränkande åtgärd.

En arbetsgivare har erbjudit en arbetstagare, som drabbats av arbetsbrist, omplacering till annan ledig befattning med lägre månadslön. Har arbetstagaren under en uppsägningstid haft rätt att få behålla sin tidigare, högre lön?

Fråga om ett flygbolag brutit mot gällande kollektivavtal när det inte betalat full lön till en pilot som förklarats tillfälligt inte få flyga i avvaktan på utredning och slutligt beslut om att återkalla trafikflygarcertifikat. Även fråga om det förelegat en praxis på bolaget som ger piloten rätt till lön i den aktuella situationen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Kollektivavtalstolkning. I Kollektivavtal, allmänna villkor och löner, Bransch Äldreomsorg mellan Föreningen Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet samt tre tjänstemannaförbund finns en bestämmelse om att antalet semesterdagar överenskommes individuellt och utgör minst 25 semesterdagar per år. Har överenskommelse inte träffats om annat utgör, enligt bestämmelsen, antalet semesterdagar från och med det år medarbetaren fyller 40 år 31 dagar och från och med det år medarbetaren fyller 50 år 32 dagar. Fråga om ett bolags förfarande att på grund av med arbetstagare som fyllt 40 år träffade anställningsavtal med bestämmelser om 25 semesterdagar per år inte ge dem flera semesterdagar än så strider mot kollektivavtalet.

Fråga om det har funnits laglig grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning av en anställd i ett äldreboende.

Fråga om skäl för avskedande eller i vart fall saklig grund för uppsägning förelegat. Tvisten rör huvudsakligen om det är visat en arbetstagare vid sex tillfälle har levererat dubbla leveranser av öl om vardera ca 1 000 liter till kunder trots att arbetstagaren ostridigt har makulerat den ena av två ordrar och om arbetstagaren vid ett tillfälle levererat 1 000 liter öl utan att upprätta en order, vilket fått till följd att kunderna inte fakturerats den levererade ölen.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Bestämmelsen i 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen om s.k. kvittning av rättegångskostnader är inte tillämplig när Arbetsdomstolen avgör ett mål om ett beslut av tingsrätt som överklagats särskilt.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En arbetstagare sades upp från sin anställning på grund av arbetsbrist, trots att det vid uppsägningstillfället fanns andra lediga befattningar som arbetstagaren var kvalificerad för. Parterna är ense om att uppsägningen inte var sakligt grundad eftersom arbetsgivaren inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Tvisten avser storleken på det allmänna skadestånd som ska utgå till arbetstagaren.

En mäklare vid ett fastighetsmäklarföretag har ändrat i företagets internregister genom att ange sitt eget namn på objekt som rätteligen tillhörde kollegor. Mäklaren gjorde det trots att han visste att det var otillåtet och i syfte att tillskansa sig själv ekonomisk vinning på en kollegas bekostnad. Efteråt har mäklaren försökt dölja sina ändringar. Fastighetsmäklarföretaget hade laga grund för att avskeda mäklaren.

Domen refereras inte

Fråga om en arbetsgivare genom närmanden och fysisk beröring av sexuell natur utsatt en arbetstagare för sexuella trakasserier i strid med diskrimineringslagen.

En arbetstagare som var anställd som ishockeyspelare blev av Dopingnämnden avstängd från att utföra organiserad idrottsverksamhet under ett år. Beslutet upphävdes därefter av Riksidrottsnämnden och arbetstagaren återgick i arbete hos arbetsgivaren. För den tid som arbetstagaren kom att vara avstängd – ca två månader – betalade arbetsgivaren varken semesterlön eller lön. Tvisten avser huvudsakligen om arbetstagaren har haft rätt till sådan ersättning. Arbetsdomstolen har funnit att så inte varit fallet.

Domen refereras inte

Kollektivavtalstolkning. Fråga om det strider mot kollektivavtal med allmänna bestämmelser på det kommunala området att utan stöd av lokalt kollektivavtal byta ut raster mot måltidsuppehåll annat än under nattarbete.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Tolkning av kollektivavtal. I teknikinstallationsavtalet finns en bestämmelse om beredskapstjänst. Där föreskrivs bland annat att arbetsgivaren och arbetstagaren kan träffa överenskommelse om beredskapstjänst samt att arbetsgivaren vid fara i dröjsmål, dock högst en gång under loppet av fem veckor per arbetstagare, har rätt att påfordra beredskapstjänst. Fråga om vilken innebörd bestämmelsen har och främst vilken rätt den ger arbetsgivaren att beordra och schemalägga beredskapstjänst. Även fråga om avvisning av fastställelseyrkande.

Två arbetstagarförbund har varslat om stridsåtgärder i form av bl.a. arbetsinställelse mot tre arbetsgivarförbund och vissa av deras medlemmar till stöd för bl.a. krav på s.k. flexpension som skulle innebära att kompletterande avgifter för pension betalas in i det s.k. ITP-systemet. Arbetsgivarförbunden har gjort en fredspliktsinvändning och anfört att fredsplikt råder beträffande pensionsfrågor i företag där ITP-planen – som finns i ett mellan parterna i respektive mål gällande kollektivavtal – gäller. Arbetstagarförbunden har med anledning av arbetsgivarförbundens fredspliktsinvändning begärt en interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har avslagit arbetstagarförbundens yrkanden om interimistiska beslut.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

En lärare vid ett universitet har haft en tidsbegränsad anställning enligt högskoleförordningen. Universitetet har ansetts skyldigt att lämna besked om att läraren inte kommer att få fortsatt anställning på sätt som anges i 15 § anställningsskyddslagen, samt varsla arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation på sätt som anges i 30 a § anställningsskyddslagen.

Tolkning av kollektivavtal för beredskapsbrandmän. Fråga om förhöjd ersättning vid utryckning under kvällar, nätter och helger ska betalas per påbörjad timme eller faktiskt arbetad tid.

Domen refereras inte

En arbetstagare har blivit avskedad för att han under drygt ett par månader i strid med arbetsgivarens besked uteblivit från arbetet och i stället tagit hand om sin trafikskadade far i Iran. Fråga om avskedandet skett i strid med lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl eller anställningsskyddslagen.

Domen refereras inte

Fråga om en målare varit anställd tills vidare eller om hon haft upprepade tidsbegränsade anställningar (behovsanställningar). Även fråga om arbetsgivaren var bunden av kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att organisationernas talerätt enligt 4 kap. 5 § arbetstvistlagen inte omfattar tvister som enligt 1 kap. 1 § andra stycket arbetstvistlagen handläggs gemensamt med en arbetstvist.

Ett företag har sagt upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist. Fråga om ett annat företag inom samma koncern rätteligen varit arbetsgivare åt arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen. Även fråga om det varit fråga om fingerad arbetsbrist. Vidare fråga om ett avtal med reglering av uppsägningstid varit giltigt och om det förelegat kvittningsgilla motfordringar.

Fråga om en polisman får åläggas disciplinpåföljden varning för att han glömt sitt tjänstevapen med tillhörande ammunition i omklädningsrummet i polishuset.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Fråga om en arbetstagare stått till förfogande för arbete och därigenom haft rätt till lön.

Domen refereras inte

En högskola har sagt upp två lektorer i sociologi på grund av arbetsbrist. Samtidigt har det vid högskolan funnits två lediga lektorat i ämnet omvårdnad/vårdvetenskap. Fråga om arbetstagarna har haft tillräckliga kvalifikationer för de lediga befattningarna.

Fråga om förutsättningar för interimistiskt förordnande enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken föreligger, som avser att förbjuda en revisor att, vid vite, under den uppsägningstid som gäller, vara verksam i en anställning hos ett med arbetsgivaren konkurrerande företag eller bedriva med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet.

Inför valet till riksdag, landsting och kommun år 2014 har ett politiskt parti köpt annonsplats på ett bussföretags bussar. En arbetstagarorganisation har satt arbete med att framföra eller på annat sätt hantera bussar med partiets reklam i blockad. Fråga om arbetstagarorganisationen har brutit mot 45 § medbestämmandelagen genom att utlösa stridsåtgärder utan att ha varslat bussföretaget minst sju arbetsdagar i förväg och utan att giltigt hinder härför har förelegat. Även fråga om varslet på sätt som föreskrivs i nämnda lagrum innehållit uppgift om stridsåtgärdens omfattning.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag ska all personal hos auktoriserade bevakningsföretag vara godkänd av länsstyrelsen. Fråga om ett bevakningsföretag omedelbart fick avsluta två arbetstagares anställning sedan länsstyrelsen återkallat deras godkännanden.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Tolkning av kollektivavtal angående samordning av pensionsförmåner för vissa piloter som bytt bas från Stockholm till Köpenhamn. Även fråga om partsställningen i målet.

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Domen refereras inte

Arbetstagare har arbetat oregelbundet lördag och/eller söndag (kranshelg). Fråga om ledighet för sådana kransdagar är förenad med rätt till ersättning i första hand enligt mellan parterna gällande kollektivavtal och i andra hand enligt semesterlagen.

Arbetstagare har kontaktat sin arbetstagarorganisation för att få till stånd kollektivavtal på arbetsplatsen varefter informationsmöte om kollektivavtal har hållits mellan arbetsgivaren och organisationens ombudsman. Arbetsgivaren har en tid senare sagt upp alla sina arbetstagare. Fråga bl.a. om uppsägningarna och vissa andra händelser inneburit föreningsrättskränkningar.