2019-03-06, AD 2019 nr 15
Fråga om det funnits laga grund för avskedande av en generaldirektör. Tvisten har rört om generaldirektören gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemlig uppgift, om hennes agerande, även om handlandet inte utgjort straffbar gärning, varit sådant att skäl för avskedande funnits, om de faktiska omständigheterna får läggas till grund för bedömningen om avskedandet varit lagligen grundat, om staten agerat i strid med tvåmånadersregeln och om staten varit förhindrad att avskeda generaldirektören dels då den redan vidtagit en arbetsrättslig åtgärd, dels eftersom det agerande som lagts henne till last avser ett agerande i hennes tidigare anställning.
Arbetsdomstolen har funnit att staten inte förmått styrka att generaldirektören gjort sig skyldig till brott. Domstolen har dock funnit att det finns anledning att kritisera generaldirektörens agerande men gjort bedömningen att omständigheterna varit mycket särpräglade och sammantaget funnit att generaldirektören inte åsidosatt sina åligganden på ett sådant grovt sätt att det motiverat ett avskedande från anställningen som generaldirektör i Regeringskansliet.
Mål nr
A 152/17
Parter
Sveriges Ingenjörer
mot
Staten genom Arbetsgivarverket
Sökord
generaldirektör, verksledande ställning, avskedande, brott, tvåmånadersregeln, förflyttning
Lagrum och SFS:nr
18, 19, 35 och 38 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd, 32 och 33 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning, 19 kap. 9 § brottsbalken
Rättsfall
AD 1976 nr 51, AD 1980 nr 102, AD 1997 nr 13, AD 2001 nr 70, AD 2005 nr 107, AD 2006 nr 73, AD 2007 nr 63 och AD 2013 nr 89, NJA 1988 s. 118 och NJA 1991 s. 103